Magnus, du har för liten penis!

Apropå roligt. Jag fullkomligt älskar Kvarteret Skatan...

Magnus, du har för liten penis!


Jag, en mördar-groupie?!

Diskussion uppkom idag kring mördare och psykopater som är kända för sina brott och omtalade i pressen. Namnet Juha Valjakkala dök upp och hur hemsk han verkar. Någon sa att det värsta är att kvinnor skriver till honom i fängelset och vill ha honom. Då svarade jag lågmält och aningen bittert: "Nej, det värsta är faktiskt att han aldrig svarar"
Det var verkligen tyst ett tag, innan jag som vanligt skrattar åt mina egna skämt och då kunde de andra andas ut och skratta med mig. Jag tror att de trodde mig ett tag, vilket intryck ger jag på min praktikplats? Jag, en mördar-groupie?!

En annan sak som jag skrattat åt idag är detta:  V
eckans bästa och roligaste blogginlägg av Calle Schulman själv


Så blev jag sur och bitter

Igår kom pengar och idag försvann pengar. Efter nödvändiga inköp och betalade räkningar så har jag nu 1000 kronor kvar att leva på. När jag insåg detta så blev jag sur och bitter och tänker förbli så hela kvällen, så det så. Ge mig ett jobb!!


Lyssna på kärleksfulla ballader och sucka lite trånande

Det har uppkommit en ny och mer sentimental version av mig själv. Som spenderat senare delen av kvällen och början av natten med att lyssna på kärleksfulla ballader och sucka lite trånande. Till och med gamla Lars Winnerbäck-låtar som inte spelats på flera månader. Vad är det som händer inom mig och vad vill mitt undermedvetna säga?

En stor, brun färgklick på mitt ena bröst

Idag var det dags, att åter färga mitt hår som jag gör själv lite då och då för att dölja min skandinaviska råttfärg. Eftersom jag bor själv och har fullt fungerande persienner så gör jag konststycket naken, för att undvika att förstöra kläder och dylikt. Det är inte det lättaste att färga sitt eget hår, speciellt inte när det är rätt långt. Efter en hel del kletande satte jag mig framför datorn för att vänta effekt. Vad jag dock missade var en stor, brun färgklick på mitt ena bröst som sakta åt sig in i huden och lämnade fina märken. Jag har nu spenderat en halvtimme med att skrubba överdelen av min kropp och skölja ur mitt hår och tror mig klarat av det ännu en gång, att vara min egen frisör, utan brunfärgad överkropp. Jag är ekonomisk, banne mig!

Ensam, naken man sökes...

Oftast är jag rätt nöjd med att bo själv, vara själv, ensam. Men idag skulle jag verkligen vilja ha någon i min säng, med manligt kön, naken. Han skulle ligga där, under täcker och vänta på mig när jag klär av mig och kryper ner. Jag skulle smyga mig nära intill, så att huden blir klibbig av den andra huden. Mitt huvud skulle jag lägga på hans bröst och mina fingrar skulle smeka hans bröstkorg, sådär mjukt och kittlande. Vi skulle prata lågt med varandra och han skulle skratta åt mina skämt och rufsa om mitt hår, kanske kyssa min panna lite kärleksfullt och se lycklig ut. När tröttheten smyger sig på skulle jag vända på mig och somna i hans famn, med min rygg mot hans dunkande hjärta.

Ensam, naken man sökes...

Är det vårkänslor jag har

Är det vårkänslor jag har när solen skiner och snön smälter, eller är det känslan av att kronorna från CSN rullar in i morgon? Ingen aning, bra känns det i alla fall!

Grannarna som jag döpt "Paret som aldrig ler".

Ibland på kvällarna kan jag inte låta bli att snegla över till grannarna som jag döpt "Paret som aldrig ler". Jag ser hur de upprepar samma mönster varje kväll. Han kommer hem efter henne, då har hon lagat mat. När de äter ser de knappt på varann, de bläddrar i varsin tidning och det ser ut som att de inte ens pratar med varandra. Ibland går de ut samtidigt, tillsammans men de mumlar bara enstaka ord tyst till varann och ler aldrig. I hörnsoffan sitter de i varsin ände och ser inte varandra. Innan alla lampor släcks kl 23 så står hon ett tag vid varje fönster, stilla och tyst. Som om hon drömde sig bort till ett liv som skulle vara helt annorlunda, där hon skulle älska passionerat, skratta mycket och leva istället för att överleva. Sedan släcks lamporna och de går till sängs, kanske drömmer han om samma sak men de pratar inte om det.

Sådana kvällar känner jag mig lyckligt lottad, att jag inte sitter i ett förhållande utan liv och leenden.


I'm up for anything...

Vad är det som händer på Facebook? Har jag fastnat på någon lista? Helt plötsligt är det vilt främmande människor som vill bli vän med mig. Jaja, hur som helst så godkänner jag allt, ingen betänkligheter här inte. Så vill ni be om något är det nu ni ska försöka. I'm up for anything...

"Herregud, vad har du ätit?"

Jag hatar att skämmas för andra människors skull. Något som jag alltid gjort, i mycket högre grad än nu. Förut skämdes jag för allt, men nu inte så mycket längre. Däremot kan det inte finns så mycket mer pinsamt läge än när man går från ett rum, är borta någon minut och kommer på att man glömt något. När man åter går in i rummet är det inte längre samma rum, något har hänt. Människan som är kvar i rummet har släppt sig, det luktar, eller formligen stinker, skit. Vad säger man då egentligen? "Oj, här har det fisits?" eller "Herregud, vad har du ätit?" Nej, jag sa ingenting men jag skämdes för den personens skull. Och skyndade mig därifrån för bådas skull...

Vem har slagit mig i njurarna utan min vetskap?

Jag har jobbat idag, för första gången på flera månader. Det var rätt skönt att ha ett lagom ytligt, aktivt arbete för några timmar. Att le, vara övertrevlig, sälja på oskyldiga människor sötsaker, plocka varor och räkna pengar, det var precis vad jag behövde. Det är skönt att få jobba, tjäna pengar och hela tiden ha något att göra. Hoppas på flera sådana jobbtimmar framöver.

Vem har slagit mig i njurarna utan min vetskap? Jag har en ihållande, gnagande värk. Som mensvärk, fast på fel ställe då. Diagnos någon?

Så känns ensamheten och vardagen lite mindre påtaglig

Vissa dagar är bara dåliga dagar. För mig är det i regel varje måndag, utan större undantag. Då gäller det att försöka tänka på vad som är positivt i livet. Försökte det nyss på toaletten. Och kom då fram till följande fördelar med mitt liv:

Jag har
- en lägenhet med väsentliga attiraljer
- en snart avklarad utbildning
- en fantastisk familj
- underbara vänner
- en fungerande (om än lite väl vidtagen) kropp
- hjärna och skaplig intelligens
- möjligheter att skapa ett fantastiskt liv

När jag tänker på det sättet så känns ensamheten och vardagen lite mindre påtaglig.

Jag ville också veta hur "Svensson" jag är

Jag är så otroligt trött efter att ha firat sista VM-helgen i stan. Min kropp är mör, likaså min själ. Nu blir det träning och lugn framöver.

Jag ville också veta hur "Svensson" jag är, så jag kopierade
Lelles lista

Hur svensk-svensson är jag egentligen?

[X] Ditt efternamn slutar på -son
[X] Du känner någon som har samma förnamn som du
[X] Du känner någon (utanför din släkt) som har samma efternamn som du
[  ] I din familj är ni 2 barn
[  ] Du bor i villa
[X] Du bor i en tätort
[X] Dina föräldrar är mellan 35-50 år gamla
[  ] Dina föräldrar har gift sig
[X] Din mamma är yngre än din pappa
[  ] Din pappa heter Lars
[  ] Din mamma heter Anna
[  ] Din familj har en Volvo
[  ] Din familj har en silvergrå eller röd bil
[X] Du har tillgång till Internet hemma
[X] Du har egen mobiltelefon
[X] Du har ett eget rum
[X] Du har varit utomlands minst 2 gånger
[  ] Du har varit på Mallorca/Kanarieöarna
[X] Du har varit i Grekland
[  ] Du har varit på Öland minst 2 gånger
[X] Du har varit på husvagnssemester minst 2 gånger
[  ] Din familj har en husvagn
[  ] Ingen av dina föräldrar röker
[X] Din pappa är lite lätt överviktig (var)
[X] Du idrottar flera dagar i veckan
[  ] Du har husdjur
[  ] Du får månadspeng
[  ] De flesta i din familj är blåögda
[X] Du äter på Mc Donalds
[  ] Du följer Melodifestivalen

Multiplicera antalet kryss med tre och få din procent.
15 x 3 = 45%
Samma lika som Lelle alltså. Inte särskilt svensson...

Jag fick mina 15 seconds of fame...

Idag sprang jag rakt in i SVT och deras regionala reportrar. Utan att jag ens hann tänka var jag inblandad i ett reportage angående att vinna och förlora. Jag minns knappt vad som hände, men jag skulle tävla mot reportern och avsiktligt förlora. Ikväll fick jag se mig själv på tv:n och har svårt att sluta skratta, jag såg hemsk ut och lät ännu värre. Men men, jag fick mina 15 seconds of fame...

Alla hjärtans dag, huvudvärk

Alla hjärtans dag, huvudvärk, måste städa, är pank, vill gå ut i helgen men har inte råd. Sammanfattning av en nuvarande låg sinnesstämning.

Känner mig mer urblåst än vanligt.

Idag har det blåst extremt mycket. Jag vaknade flera gånger av vindens brutala behandling av mitt fönster, men kunde inte för mitt liv förstå hur mycket det faktiskt blåste. Klev utanför dörren och började våldsamt framåtlutad trycka mig framåt i motvinden. Utan förvarning flyger min mössa av och stundtals stod jag helt still fast jag gick framåt. Min dagliga promenad tog nästan dubbelt så länge. Det är den värsta blåsten jag kan minnas att jag varit med om... Känner mig mer urblåst än vanligt.

Jag har glömt bort hur det är att flirta med någon

Att som singel få kontakt med killar på ytigt plan är inte så komplicerat. Att till och med umgås naken med en man är inte heller ett konststycke. Men frågan är hur man gör om, rent hypotetiskt, man vill visa ett intresse för någon? Jag har glömt bort hur det är att flirta med någon, hur man skickar käcka sms med sensuella undertoner och framför allt hur kontakt ska tas på bästa, mest oframfusiga sätt. Någon som kan ge mig en kurs i detta?

Eftersom jag är en nörd och imponeras lätt

Jag är imponerad av er, kära bloggläsare. För er enorma osjälviskhet och samtidigt förundrad över bristen på överlevnadsinstinkt. Jag är inte lika nobel och kan erkänna efter lång rannsakan av mig själv att jag skulle döda. Den bistra sanningen svider...

Tränade även idag, trots inre motstånd och frusen benmärg. Hamnade i maskinen bredvid sportkommentatorn på svt som tydligen ägnar sin VM-vecka åt att träna. Eftersom jag är en nörd och imponeras lätt så kunde jag inte låta bli att snegla på honom, vilket i sin tur ledde till okoncentration och nervositet. Jag bytte då till andra änden av gymmet och vem kommer då och tränar bredvid mig. Jo, en man som jag "kramats" lite med en gång, men aldrig pratat mer igen. Ännu mer okoncentrerad och handsvettig. Kvällen var inte riktigt min...

Döda eller bli dödad?

Pest eller kolera igen... Eftersom den förra blev så kommenterad och jag älskar ju sånt.

Döda eller bli dödad? Vad väljer ni?

(Observera att det inte är en ond människa som ska dödas, utan en vanlig människa, kanske till och med en vän)


Det är rätt spännande ändå, att bo i en VM-stad.

Så, skitdskytte-VM har dragit igång här i stan och antalet människor på gator och torg har utökats enormt. Jag bevistade invigningen i fredags och imponerades väldigt av ljus-fenomen runt omkring i stan. Turistbyrån, torget, fyrverkerierna och det brinnande hjärtat i Gustavsbergsbacken var påkostade och vackra. Men, där verkade pengarna tagit slut och inte räckt till några högtalare i Badhusparken under invigningen. Jag stod relativt nära men hörde inte ett ljud, precis som så många andra besökare. Sen att Sahara Hotnights inte ens fick en fungerande mick... Jag skämdes en aning över min hemstad, innan jag besökte "öltältet" och glömde det. Där var det skojigt värre och antalet exotiska människor var många, liksom kära vänner. Det är rätt spännande ändå, att bo i en VM-stad.

Vad hade ni valt? Pest eller kolera?

Igår såg jag programmet "Fråga Olle" på Kanal 5. Med i panelen var den tydligen kända ?! Karl-Petter. Som en del av programmet har de med min favoritlek 'Pest eller kolera' och jag kunde inte låta bli att skriva en egen.

Scenario: Söndagmorgon, du vaknar i ett halvdunkelt rum med bankande huvudvärk och när du försöker svälja så går det inte, din tunga har torkat fast i gommen. Du mår lite illa och är lite smått sugen på självmord, då du känner en rörelse brevid dig i sängen. Med skräck i ögonen vänder du dig mot rörelsen och upptäcker:

1. Karl-Petter som ligger och flinar sitt fåniga leende och säger nåt obegripligt ointelligent.

2. Ipren-mannen, naken med gitarren på magen.

Vad hade ni valt? Pest eller kolera?
Jag hade fan valt Ipren-mannen....

Men jag sörjer inte, jag trivs så bra här....

För en vecka sen var jag på en dejt. Dejten verkade vara en vettig man med intelligens, humor och självrespekt. Tänk, så fel första intrycket kan vara. Samtal började dyka upp såväl tre på natten som sju på morgonen, ingen av dessa tider är speciellt uppskattade samtalstider på vardagarna för mig. Alltså, en dejt blev just EN dejt. Men jag sörjer inte, jag trivs så bra här.... Jag slås ofta av hur lik jag är Ferdinand.

Hoppas jag litegrann att jag ska bli påkörd

Mina morgondepressioner som jag tidigare skrivit om har inte blivit bättre under det här vinterhalvåret. När klockan ringer så suckar jag högt, snoozar minst en gång tills det är bråttom då jag rycker mig själv ur sängen, upp i kylan. Medan jag kliver i morgonrocken och hasar ut mot toaletten så svär jag högt för mig själv, med ord som skulle få den värsta amerikanska rapparen att rodna. När jag stressat i mig två ägg, klätt mig i osexiga kläder och skådat min bleka hy, sett att klockan är för mycket så går jag ut genom dörren med en bister min och mörka tankar. På vägen till min praktiken hoppas jag litegrann att jag ska bli påkörd av en bil, sådär lite bara så att jag får vara sjukskriven ett tag. Eller att någon ska råna mig bara litegrann, att jag ska halka och bryta ett ben. Efter dessa tankar så inser jag att jag inte är riktigt frisk och funderar själv på terapi. Sommar snart, tack!

Sedvanligt klädda i svart och med en sorgsen min

Idag har jag varit på begravning, en otrolig människa har gått ur tiden. En man som jag växt upp med, som en farbror. Många människor var där, sedvanligt klädda i svart och med en sorgsen min. Min oro var innan om jag skulle gråta väldigt mycket eftersom det påminner om min senaste begravning som var min pappas. Det gick väldigt bra tills en känd lokal finanspamp öppnade munnen och började sjunga på ett överraskande vackert sätt, då gick inte mina tårar att hejda. Mellan tårarna sneglade jag runt omkring mig och ser att hela den kvinnliga sidan av min familj gråter lika hejdlöst. Då började jag hickande skratta, just för att vi är som vi är. Känsliga, lätt berörda och gråtmilda. En fin dag med vackra inslag av ojämförbar sång à la Paul Potts, dikter och som jag tidigare nämnt en helt otrolig mängd tårar. Att jag sen fick lifta tillbaka till stan med en het hunk gjorde inte dagen sämre...

Mitt mål att bli träningsnarkoman!

Igår provade jag på något för absolut första gången. Jag klättrade på en klättervägg, på riktigt! Det var en fantastisk upplevelse, som gav mig en enorm skön känsla efteråt. Jag tvivlade på min egen förmåga innan, vilket visade sig vara obefogat då jag klättrade ett flertal meter utan mindre problem. Att hela min kropp skakade och mitt hjärta slog i en enorm fart efteråt, det var bara skönt... På kvällen styrketränade jag min slitna kropp och fortsatte mot mitt mål att bli träningsnarkoman!

image211

Typ så här såg jag ut, nästan...