Jag luktar grillkorv!
Att vi kan ha våra berömda myskvällar
Synd att jag inte visste det då!

September har just inletts, året är 2005 och jag har nyss insett att jag är singel.
I ett stort behov av förändring färgade jag håret mörkt och klippte lugg.
Panik över en oviss framtid, en ensam framtid.
Den framtiden som är idag och som är riktigt, riktigt bra.
Att vara singel har visat sig vara rejält roligt, spännande och lärorikt.
Synd att jag inte visste det då!
Bajs is the shit, skulle jag vilja säga.
Jag önskar att jag vore så mycket coolare. Att jag inte snubblar och ramlar mitt på öppen gata när en bil tutar på mig. Det gjorde jag igår...
När de erkänner sin kärlek till varandra och lever lyckliga i alla sina dagar
Finns inget värre än att vakna av en dammsugare
Att jag inte kan äta glass till frukost
1. Vad är total lycka för dig?
Att vara älskad och att älska.
2. Vad förvånar dig mest med ditt vuxna liv?
Att jag inte alls får göra precis som jag vill, att jag inte kan äta glass till
frukost, middag och lunch utan konsekvenser och att det är tungt med
ansvar ibland.
3. Mitt liv skulle bli lättare om?
Jag hade pengar på kontot.
4. Min hemliga last?
Hemliga laster? Jag tror inte jag har sådana, jag är rätt öppen med mina
brister.
5. Vad i ditt utseende är du mest nöjd med?
Brösten får jag väl lov att säga och ögonen, som är själens spegel, för
att inte låta alltför ytlig.
6. Oanad talang?
Oj. Jag kan inte jonglera, gå på lina eller måla porträtt. Är rätt bra på
korsord, I guess.
7. Världens viktigaste fråga just nu?
Drogpolitiken
8. När drar du en vit lögn?
När jag måste.
9. Vilket var ditt första jobb?
Om man bortser från arbete på bondgården hemma, så var det nog
kommunal grästrimning.
10. Vad är det bästa som kan köpas för pengar?
Frihet.
11. Vilken egenskap är du mest nöjd med hos dig själv?
Min empatiska förmåga, mitt öppensinnade hjärta och mitt icke-dömande
förhållningssätt.
12. Mitt bästa köp?
Min dator.
13. Vilken pryl kan du inte vara utan?
Se ovanstående
14. Vad bjuder du på om du får oväntat besök?
Sällskap.
15. Vad får dig att inte vilja kliva upp ur sängen?
Mornar.
16. Vad är du mest stolt över i ditt liv?
Att jag överlevt och tagit mig vidare, utvecklats och behållit mitt hopp.
17. Vilka vill du ska svara på dessa frågor mer än du?
Flisan, Moa, Melker och Bengan
Somnade med fyrtio lösa A4-papper
Eftersom jag somnade med fyrtio lösa A4-papper i handen som sakta spred sig kring min kropp, flög under soffan och hamnade i total oordning. Somnade med dessa och vaknar upp två timmar senare. Vem törs slå vad om att jag får en vaken natt? En vaken natt utan studier kan jag tro, förmodligen fortsätter jag min jakt efter en ny tatuering, det är vad jag fått bidrag till av mina vänner i födelsedagspresent.
Sommar, sol och lite kärlek....

Storsjöyran 2005
Solen skiner, kall öl i handen, vänner omkring mig och live-musik.
Förfesten på en altan i Ås som blev en succé som varje år.
Glädje och förväntan i luften.
Allt får mig att längta efter sommar, sol och lite kärlek....
För att gråtande ta emot henne
Apropå böcker så fick jag en födelsedagspresent idag av två fantastiska kvinnor i min klass. Helt utan förvarning fick jag ett mycket fint inslaget paket. Innehållet är Marian Keyes nya bok ' Är det någon där?'. Som jag har suktat efter den, nu har jag den i min hand. Det var en fin överraskning och början på måndagen!
När jag kommer hem efter skolan så ligger ett vackert handgjort kuvert på min hallmatta och det är från Thailand, innehåller ett hjärtformat kort och en födelsedagshälsning från min syster. Tänk att hon har tänkt på allt, tusentals mil bort. Det är syskonkärlek det! Jag längtar tills hon kommer hem, om en vecka och överglänser oss alla med sin läckert, bruna kropp. Tills vi samlas hela familjen för att gråtande ta emot henne med öppna armar...
Från början var det tårta, saft, ballonger
Igår firade jag min födelsedag, min tjugofemte för att vara mer exakt. Från början var det tårta, saft, ballonger och annat som tillhör ett födelsedagskalas, den enda skillnaden var min åldersångest som kröp på mig stundtals. Jag fick sms, telefonsamtal (till och med från Thailand) och människor gratulerade via internet. Efter det så skulle jag tydligen till en vän, varför fick jag aldrig riktigt klart för mig, men vännerna var oerhört övetalande. När jag väl kommer dit så är de alla där och skriker "surprise", kastar serpentiner och kramar mig. Överraskningen blev total och jag blev oerhört rörd, ännu mera gråtmild blev jag när jag visades in i köket och de har dukat ett vackert bord och förberett en trerättersmiddag. Jag kände mig älskad, lycklig och uppmärksammad!

Och så här glad var jag

Efter avslutad middag och lite fest så gick vi ut på lokal och där kommer nästa gäng och bjuder mig på öl och present. Det var ännu en överraskning och jag är så nöjd med min dag.
Tack till alla som lade ner tid på att uppmärksamma min 25-årsdag...
Jag ville nog dö just då.

Två dagar efter midsommar 2005, jag har i ren klantighet ramlat.
Ramlat över en båtreling, tryckt in den i min bröstkorg och tror på detta kort att jag ska dö,
även om jag inte själv insåg hur illa däran jag var.
Mina revben hade orsakat en reva på min lever och det var endast
tur, och kanske ödet, som gjorde att jag inte förblödde i båten.
Jag ligger på golvet i båten och varje våg känns, jag ville nog dö just då.
Jag ser smärtan i ögonen
I den lånade militärgröna Helly Hansen-tröjan
Denna afton avslutades med att jag för första, och förhoppningsvis sista, gången promenerande genom stan i en militärgrön Helly Hansen-tröja. Efter att ha varit på födelsedagskalas, ute och dansat, varit nykter bland fulla människor, följt med en vän på "efterfest", frusit som ett as i min tunna men vackra sommarjacka så fick jag således låna denna skapelse. Som ett minne från min barndom fick jag återigen se någon i dessa lurviga jackor, denna gång mig själv.
Följde med min vän hem, umgicks lite och promenerade sedan hem. Jag smög ut från hans lägenhet för att inte störa eventuellt vakna grannar. Smög på tå, vilket tar en enorm tid nerför 4 våningar, allt för att mina klackar inte skulle slå i golvet. Jag tänkte för mig själv när jag smög ner, att jag är rätt snäll och omtänksam ändå. Däremot hann jag knappt komma utanför porten innan en äldre, uppenbart instabil kvinna skriker ut genom fönstret: "Vad är det för jävla liv med dina jävla klackar" Sedan drog hon hastigt in ansiktet igen och stängde fönstret utan att jag ens hann svara på anklagelsen. Ja, så kan det vara när man är gammal och bitter och saknar människor omkring sig att klaga på. Utan vidare funderingar så fortsatte jag hemåt i den lånade militärgröna Helly Hansen-tröjan....
Det var tider det!
Lellelii har som vanligt inspirerat mig och härmed kopierar jag hennes koncept med minnesbilder.

Året är 2005, sommaren har just börjat och jag har införskaffat min första digitalkamera.
Jag och min syster upptäcker hur roligt det är att posera och ta mängder av kort på varann.
Jag är blond, sambo, anställd, har pengar, är utan rynkor och tror att jag vet hur mitt liv ska bli.
Min dåvarande sambo och jag har just flyttat in i en central trea, solen lyser och allt är helt ok.
Det var tider det!
Kan jag fortsätta leva mitt härligt oansvariga singelliv?
Just när saker och ting faller på plats, så kommer det alltid ett bakslag. Men jag har vant mig nu så världen går inte under, den vibrerar lite bara. Fick ett samtal idag angående en faktura från mitt förra fastighetsbolag, det härliga fastighetsbolaget som tydligen aldrig kommer släppa taget om mig. Gud, vad de måste sakna mig och mitt inkomstbringande leverne. Jaja, det ordnar sig alltid!
När jag tror att jag ska dö
Jag har sådan tur som har så bra vänner, som i de ljusaste stunderna skrattar med mig och ibland också åt mig, på ett kärleksfullt sätt. De som tröstar mig i de mörka stunderna, när allt känns hopplöst, ger mig kraft och ork att inte ge upp, att kämpa. Ser på mina gråtna ögon, min snoriga näsa och förtvivlade min, med värme i blicken. Som håller sig för skratt när jag är vansinnigt rädd av ologiska skäl, när jag tror att jag ska dö, fast jag inte ens är i närheten. Lockar fram ett skratt och skapar hopp i hopplösheten. De kramar mig ofta, håller om mig, pussar mig ibland och älskar mig för den jag är. Precis så som jag älskar dem, som de är. Tack för att ni alltid finns vid min sida, för att ni är de ni är och för att ni är sådana underbara människor!
"Dunka mig gul och blå".
Det märks att jag mår bra och känner mig positiv idag, trots tråkigheter som ligger i min skugga och lurar. Tråkigheter som jag tänker ta när de är aktuella och inte just nu, jag tänker njuta av att må så bra som jag gör nu.
Jag vill slå ett slag för en låt. Frida som sjunger "Dunka mig gul och blå". Mitt liv i en skånsk text!
Sen vill jag avsluta detta inlägg med ett citat: Allt är redan uträknat, utom konsten att leva (Sartre)
Som en liten joker i leken
Igårkväll så såg jag en film tillsammans med två par, som en liten joker i leken. Jag har dock inga problem med det, jag trivs oftast rätt bra i mitt singelliv och stundtals kärlekslösa liv. Jag har insett att jag har så bra vänner, som uppfyller nästan alla mina behov av närhet, kärlek och tillhörighet.
Nej, kanske ska jag ge mig på en tredje kopp kaffe, och strunta i risken att bli dålig i magen. Höres!
Det som är viktigt
Min nya idol som jag skrev om tidigare: Ann-Britt Grünewald läste idag upp en text som jag förtvivlat försökt hitta på internet. Jag har dock funnit en del av det hon sade och jag skriver ner dessa visdomsord.
Allt jag behöver veta lärde jag mig på dagis
Dela med mig
Vara ärlig
Inte slåss
Lägga tillbaka saker där jag tog dem
Be om ursäkt om jag sårat någon
Tvätta händerna före maten
Leva lugnt och göra lite av varje
Lära mig något nytt - fundera en stund
Rita och sjunga, dansa och leka
Arbeta lite varje dag, sova middag
Se upp i trafiken
Så, ni ser. Det behöver inte vara så komplicerat, inga högskolestudier behövs kanske egentligen.
Jag är 24,6
Jag fick dock en del tips på hur jag ska kunna bli äldre:
- Gå ut på krogen och träffa en partner (jobbar på det)
- Köpa bil (kommer inte ha råd på många år)
- Köpa hus (läs ovanstående)
- Åka till Kina (även detta är ekonomiskt betingat)
- Anordna vinprovning åt mina vänner (räknas 50kronors-vin-drickning på helgerna?)
- Börja dricka gourmetkaffe (det skulle jag gilla)
- Börja fundera på att bli sambo (no way)
"Är jag påsatt?"
Skoldagen som passerat har varit mycket tillfredsställande. Ett mått på mig för tillfredsställelse är när jag får skratta, blir berörd och slipper genera mig själv. Vi började i morse med att se klassikern "Gökboet" för att sedan reflektera ur en behandlares ögon. Filmen var helt annorlunda än förra gången jag såg dem, intressant att kunskap förändrar vårt sätt att se på saker.
Eftermiddagen spenderades på en föreläsning av Ann-Britt Grünewald, vilken kvinna hon är! Hon började allt med att säga: "Är jag påsatt?" Självklart menade hon mikrofonen men hela aulan skrattade högt inför ordvalet. Så ser hon upp mot vaktmästaren som hanterar ljudet och säger: "Aha, det är han där uppe som sköter sånt" Vilket ledde till ytterligare skrattsalvor. Under den timmen hon föreläste om orsaker till brott och sårbarhetsfaktorer så skrattade så många gånger åt denna krutkärring som ändå är 65 år, och som aldrig någonsin kommer bli en bitter gammal skata. Hon kommer dö med ett leende på läpparna, var så säker. Hon är en av mina nya förebilder.
Nu tänkte jag försöka varva ner genom att besöka en vän och titta på en film. Ha en trevlig kväll!
Förbjud dessa horribla ting av trä
Godnatt
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot.
Du har så lätt att stampa sönder, när du väl fått in en fot.
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot.
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå.
Det är snart en vecka sen du ringde, så jag börjar nog förstå.
Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två.
Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på.
Ett sätt att gömma mig för stormen, när du vill och när du kan.
Ett sätt att glömma mig i regnet, som om "lilla jag" försvann.
Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för dig.
Jag räcker inte fram.
Men, du har så svårt att vara ensam, så du går till "lilla mig".
Men en dag försvinner jag ur dina ögon, som en svår och jobbig grej.
Detta var alltså lite ur låten "En svår och jobbig grej" med Lars Winnerbäck. En av mina absoluta favoritlåtar!
Sjunga med i alla låtar, le som en nyförälskad
Idag har jag varit duktig
I övrigt arbetar jag med att inte oroa mig för saker som inte hänt, vilket är ett av mina problem. Jag fantiserar om saker som inte har hänt och förutser katastrofer. Jag har nu bestämt mig för att de jobbiga saker som jag har framför mig ska tas på ett naturligt sätt, som de kommer, utan skräckscenarior i bakhuvudet. Det kommer ordna sig, inga problem. Ibland hjälper det att prata högt för sig själv, hur psykiskt labil jag än verkar.
Nu skulle jag bli våldsamt glad och tacksam för en man som vill duscha med mig, kyssa mig ömt och krypa ner i sängen med mig... Men jag och mig själv är väl inte helt tokigt.
Dagens varför
Varför tar det en evighet på banken, trots få kunder?
Varför ramlar det aldrig in oväntade pengar på mitt konto?
Varför hamnar människor som kan klassificeras som sengångare alltid framför mig i trånga passager?
Varför kan inte folk ge upp?
Varför finns mensvärk?
Varför har någon satt upp en stolpe vid ingången till banken som jag var tvungen att gå in i?
Tänk att jag kan vara så trött och irriterad en tisdag som denna.
Barnvaktssöndag
Jag saknar min syster så mycket! Kom hem snart vännen, jag behöver dig...
Miss you
Gör inte idag, det du kan göra imorgon.
En annan orsak till mitt spöstraff borde vara att jag engagerar mig med fel människor och då speciellt av det motsatta könet. Stryk borde jag ha, och helst idag. Om inte det går skjuta upp till imorgon förstås?!