Vågar man skaffa barn?

Ser på TV nu, en dokumentär om en flicka som föddes utan ansikte. Något slags syndrom tydligen, som beror på ett genetiskt fel. Så fruktansvärt att se hur familj och barn lider, vågar man ens skaffa barn med alla dessa syndrom och sjukdomar som man kan drabbas av.
Typiskt mig att få ett sådant barn, jag som är född med en nitlott i arslet....

Ge mig ekorrhjul och vardag!

Jag är less idag, ännu mera nu, då jag hade skrivit en lång blogg som försvann...

Förhoppningen var idag att känna mig nyttig och företagsam efter mitt besök på Lärcentrum, men den otrevliga damen (surkärringen) lämnade mig med ännu flera frågetecken och en enorm förvirring. Jag nominerar inte henne till årets kundbemötare. Mitt hopp står till a-kassan att de tillåter mig plugga upp några betyg med bibehållen a-kassa.

Som sagt, en obeskrivlig hopplöshet har intagit min kropp, min själ och min hjärna. Orkar inte ens börja med dessa papper om ansökningar hit och dit. Förstår inte varför de ska krångla till allt så mycket, finns det möjligtvis någon kurs i blankettifyllnad att gå innan man söker skola? Den utbildning jag ska söka till hösten kräver samtliga skolbetyg, arbetsintyg, referenser samt foto (!). När började utseende spela någon roll när man ska studera? Jaha, dags att leta i alla gamla gömmor efter betyg från hela mitt liv. Suck!

Saknar stabilitet, lugn och vardag i mitt liv. Ja, tro det eller ej, men Sara som i vanliga fall har en enorm fobi för vardagar och ekorrhjul saknar rutiner. Skulle inte förvåna mig om jag söker jobbet som städare...
Vill vara själv nu, rannsaka mig själv och skapa mig en framtidstro. Så skönt det vore att veta vad man ska göra framöver, vill ha en framtidsplan och ett mål. Känner mig så tom inombords idag, som om ingenting kan fylla den tomheten. Så trött på mig själv och mitt liv!

Tanken har slagit mig om jag ska ta mitt pick och pack, flytta ut i skogen och försöka hitta mig själv och en större mening. Känns som att min tid för mig själv har förminskats och nästan är obefintlig.

En dammsugare hade inte varit fel i detta läge. En ansenlig mängd damm ligger över denna lägenhet och vår dammsugare har strejkat. Om någon frivillig kan tänka sig en operation skulle stor tacksamhet infinna sig. Får väl ta på mig glasögonen och pröva mina reparatör-kunskaper lite senare...

Lite lycka vore inte helt fel nu....


Jag, en blivande städare?

Börjar kännas som om jag borde ta tag i mitt liv nu, anledningen till denna plötsliga omvändning är ett mail som jag fick från min arbetsförmedlare. Ett så kallat jobbtips damp ner i min inkorg, vilket jag med spänning öppnade. Vilket jobbtips sen, lokalvårdare på 100 % enda kravet var positiv läggning. Så efter alla dessa år med massor av arbetslivserfarenhet, växande ansvar och kunskaper så ber de mig att söka som lokalvårdare, som städare. Makes you wonder....

Min kära vän dök in här nu, men påbörjade universitetsstudier, en någorlunda organiserad framtid samt en svag värk i underlivet. Får mig verkligen att vilja ta tag i mitt eget liv, varför ska det vara så svårt. Det tar emot att börja ta tag i något. Ännu en gång är min plånbok tom och jag söker alternativa inkomstkällor.

Nej, dags att fixa sig ett jobb, ett ligg och ett aktivt liv...

Elaka människa!

Fredagen bjöd mycket riktigt på träningsvärk och stjärtvärk efter torsdagens spinning och styrketräning. Men det ska kännas att man lever. Fredagens afton var full av skratt, dans, mat och dryck. Middagsbjudningen i Ås var en höjdare med härligt umgänge. Efter middagen åkte vi in till stan och gick ut och fortsatte vårt dansande. Trots lite folk ute hade vi mycket trevligt, drog igång dansgolvet rätt rejält.

Vaknade lördag av en sms-signal, ryckte till mig telefonen och det var från Honom. Glad och förväntansfull öppnade jag meddelandet och läste. Det var det mest elaka och hänsynslösa sms jag någonsin emottagit, en våldsam ilska blossade upp inom mig. Nu vet jag att det är kört för mänskligheten, när en människa kan visa sådan kärlek, vara så fin och rar och allt bara var ett spel. Då är det ute för oss. En sådan falskhet trodde jag inte bodde på denna planet. En kärlekshistoria, som utmynnade i oerhörd ilska, besvikenhet och tårar. Jag är en snäll och omtänksam ung kvinna som någon är så här otroligt elak med. Jag är sårad!!!

Lördagen blev lite drickande, utgång och lite dansande återigen. Lugnt och trevligt som bara jag och mina vänner kan ha. Idag känner jag mig utsliten, trött och seg. Finns inget att äta här hemma, så jag kokar nu potatis och ska äta fiskbullar, vilket jag är en av de få personer i världen som älskar.

Någonting luktar konstigt här hemma, men jag kan inte hitta källan till det onda. Sökandet fortsätter...

I'm all alone!

Huvudet upp och stjärten ner...

Så, träningen avslutad och avklarad. Känner mig stolt över mig själv och glad att jag klarade det. Iklädd ett av Sveriges fånigaste hårband satt jag mig på en spinningcykel och lyssnade på ledaren som talade om hur man skulle sitta, hur man skulle andas och till och med hur man skulle trampa. Piece of cake, tänkte jag, men icke. Efter ett tag flåsade jag som en 200 kilosmänniska uppför en trappa och svetten rann. Kan tilläggas att jag har känt mig sexigare. När passet äntligen var slut och jag darrande klev av cykeln kom min kära vän på att vi borde styrketräna kroppen. Javisst, varför inte ta all skit på samma dag. Så det gjorde vi och nu känner jag mig överkörd av en ångvält. Min rumpa värker något så extremt mycket, min kropp är i chock av muskelvärk. Kan bara föreställa mig känslan imorgon och ännu värre, på lördag.

Min underbara syster håller just i detta tillfälle på att laga middag till oss. Helt underbar gest från hennes sida. Varm i hjärtat, själen och stjärten. En mysig man vid min sida är det enda som saknas...

I morgon kväll är jag och syster bortbjuden på avskedsmiddag, en tjej åker till England på lördag, så fredagskvällen är bokad i Ås. Detta ser jag verkligen fram emot.

Gick idag genom stan med en Ingemar Stenmark-mössa, en del reaktioner uppstod, så som kommentarer från diverse äldre män, lystna blickar från de utstötta ungdomarna i samhället samt funderande blickar från jämnåriga människor. Spännande att väcka intresse. Ska någon dag prova en nakenvandring, eventuellt fram emot sommaren då köldskade-risken är mindre. Lär få en hel del uppmärksamhet då med....

Massage på stjärten, tack!

Uppe med tuppen, typ...

Min i vanliga fall enormt morgontrötta lekamen vaknade relativt tidigt idag. De allra flesta dagar vaknar jag kl 12 av alarmet, stänger av det och sover till 13. Jag vet, det är oattraktivt, människor ser föraktfullt på mig när jag avslöjar att jag sover halva dagarna. Men sådan är jag som människa. Älskar att vara vaken på natten, frodas i min ensamhet, mina nattliga tankar. Detta innebär allt som oftast att jag sover halva nästa dag och fortsätter så i en cirkel. Jag vill inte kalla det en ond cirkel, men väl en cirkel.

I morse vaknade jag utan alarmet i mitt öra och funderade vad klockan kunde vara, bävade för att se tiden och inse att jag var pigg vid sju-tiden. Men icke, halv tio, bara att kliva upp. Har fixat mig en kopp kaffe och skriver redan dagens första blogg. Vilket innebär att praktiskt möjligt har jag tid med underverk idag!! Ett av dessa underverk är inbokade. Jag ska träna!! Har en vag känsla av att det är därför jag vaknar så tidigt, min skräck inför träningslokaler har vuxit sig större. Men rädslor ska man ta tag i och nu ska jag banne mig träna idag. Upptäcker att vågen är på väg neråt, så det är bara att ta tag i detta så kommer jag snart att vara en fastare, lättare och förhoppningsvis piggare människa.

Nu är vår klädkammare så otroligt fin, och allt tack vare mig. Det känns bra. Får ge dig lite cred där, min vän, en viss sinnesfrid intog min själ måste jag erkänna.

Dagens pussel lockar och jag ska snart byta om till trikåer, eller ja, träningskläder. Åh, giv mig styrka!

Återkommer med träningsrapport vid ett senare skede...

Löjliga familjen personifierad

Så, nu har Östersund fått sig ett gott skratt idag igen. Som vanligt är det min familj som stått för det....
Eftersom mamma hade en bokhylla över och jag var i desperat behov av förvaring åt mina böcker så bestämde vi oss för att överlåta bokhyllan åt mig. Det enda problemet var frakten, vi spenderade många minuter åt att fundera hur vi skulle få den ner till min lägenhet. Efter många om och men så bestämde vi oss helt enkelt att bära den till mig från mamma.  Vilket är en bit, samt innebär att gå genom centrala stan. Ni som känner till Östersunds gator kan jag meddela att bärandet började ovanför Daffys och slutade på gågatan... En riktig pärs.

Så, jag, mamma och min lillasyster bar alltså denna bokhylla genom centrala Östersund, många tittade ut oss och verkade roade. Antar att det inte är världens vanligaste syn, inte Östersunds vanligaste syn i alla fall. Men ett gott skratt och ont i nacken fick vi i alla fall. Vi är den löjliga och roliga familjen. Men man ska inte vara som alla andra, då är det ingen som kommer ihåg en...

Åter till utrensningen av förrådet, som innebär massor av gamla minnen. Dels minnen från min far eftersom jag inte rensat alla hans saker ännu, bara slängt in allt där. Även minnen från mitt förhållande. Ska unna mig en myskväll när detta är klart...

Läkartid bokad

Så var en läkartid bokad, för provtagning och kontroll av min sköldkörtelfunktion. Att boka en läkartid är inte den enklaste sak i världen, som man kan tro. Först tjöt det upptagetton i tjugo minuter, trots upprepade påringningsförsök. Sedan hamnade jag i en av dessa fruktansvärda telefonköer. Kan för mitt liv inte förstå hur en självmordsbenägen människa kan klara av dessa, denna depressiva väntmusik, tröstlösa kommentarer om att det hjälper mig så snart de kan och väntan! Denna evinnerliga väntan! Till slut svarade distriktssköterska Ruth och jag blir nästan överväldigad av tacksamhet. Tills hon meddelar att den tidigaste tid de har är den 14/2. Trevligt, jag ska spendera min alla-hjärtans-dag med Doktor Khalil och en massa sprutor. Kunde inte ha blivit så mycket bättre. Den enda närkontakt med en man jag lär få den dagen. För visst är Khalil ett mansnamn?

Åter till verkligheten och mitt städande... Ha en fin dag min kära blogg-läsare!

Rykten om min död florerar...

Min syster hade en barndomsvän här idag, från Offerdal, där även jag har mitt ursprung. Min farmor och farfar bor kvar i denna socken och engagerar hemtjänsten frekvent. Tydligen så har det uppstått ett rykte om att deras barnbarn har avlidit, vilket endast kan vara jag. Känner mig rätt levande även om jag är dödligt trött, så jag avfärdar härmed dessa rykten vänligt men bestämt.

Tittade igår på det nya skandalprogrammet Sex Inspectors, vilket handlar om par som på något sätt har ett taskigt sexliv. Min tanke kring detta är att ett obefintligt sexliv kanske är ännu sämre!! Sedan fascineras jag av deras oförmåga att prata om sina önskningar och behov. Människor är extremt dåliga på att kommunicera, uppenbarligen. Tragiskt i dessa tider av öppenhet och utan skam. Dagens önskan är närhet, ömhet, kel och smek. Ett samlag hade inte varit fel!

Snart ska jag ringa hälsocentralen och be om en tid för genomkoll av min kropp, måste hitta roten till min trötthet och bortfall av ork. Eventuellt en störning på sköldkörteln, misstänker jag.

Igår hade jag en dag fylld av saknad och längtan, drömde intensivt om en mjuk, kärleksfull kyss av den försvunne mannen. Tänk om det skulle knacka på dörren och han stod där, i sin sköna uppenbarelse.

Nu ska jag lyda min dominanta syster och städa ur vårt förråd, vilket är belamrat av skräp, sladdar, böcker och minnen. Inget behagligt jobb, but someone's got to do it!


En fantasivärld...

Min vän och jag har delat våra fantasivärldar idag... Jag frågade henne hur hennes liv såg ut om ett år, om hon hade fria händer att fantisera, sedan fick jag frågan bollad tillbaka. Intressant att se att inget av det vi fantiserade om är orealistiskt och att det inte handlade om att vara miljonärer eller lyxhustrur. Istället var det små önskningar om att vi kommit in på våra önskade utbildningar, att våra liv innefattade kärlek och sinnesfrid. Mina behov är ganska grundläggande och min önskan är kärlek och respekt.

Mina älskade jeans är trasiga, två stora hål på insidan av låren har uppkommit. Eftersom min garderob inte är så värst avancerad stod jag här i dag med ett frågetecken i ansiktet och undrade vad jag skulle klä mig i. Tog mest på skoj fram ett par byxor jag aldrig kunnat ha, då de är oerhört trånga och till min stora förvåning kom jag i dem. Dock med magen som ett litet överflöd runt kanten, men man kan inte få allt här i livet och detta gladde mig. Kanske kan framtiden bli ljus trots allt. Har lovat mig själv att besöka det ogudaktiga träningsstället denna vecka! Jag innehar trots allt ett medlemskort och borde utnyttja de pengar jag slänger ut på detta varje månad. Undrar om spinning är något för mig, har hört att det är mycket fettförbränning.

Ska nu besöka en vän som har införskaffat en lägenhet och besiktiga denna, eventuellt tigga till mig en kopp kaffe. Ska även utfråga henne om hennes fantasivärld, så spännande!!

Dagens efterlysning: Någon som har kunskap, lust och ork att klippa mitt hår?

Tills vi ses igen, dröm er bort i er egen fantasivärld. Jag lever för tillfället med ett leende på mina läppar och en fantasivärld inom sikte.


Sara - en fjolla

Har till min stora förtvivlan insett att jag är en fjolla. Jag som alltid ska framhävda min coola, tuffa image har förstått att jag är bra löjlig. Till saken hör att jag nyss utfört min värsta syssla: att städa ur kylskåpet. En fasansfull uppgift varje gång, eventuellt på grund av att jag gör det alltför sällan. Jag bävar inför att försöka identifierade olika deformerade grönsaker och mögelattacker. Men, nu är det gjort och jag mår lite lagom illa efter detta arbete. Svårt att förstå min extrema rädsla för mögel och gammal mat. Måste vara en traumatisk upplevelse i barndomen.

Sedan har jag motvilligt erkänt mina äckelkänslor för kaffesump, sur mjölk, hårbollar, grillad kyckling och äldre människor. Jag är i sanning en fjolla. Men skönt att erkänna det för sig själv i alla fall...

Har pantat en massa idag, fick ihop 52 kronor och 50 öre, förvisso ingen förmögenhet men ett bidrag till hushållskassan. Det får bli ersättning för de förlorade glas, försvunna bockar samt städtid som fester orsakar.

Tänker mycket på den försvunna mannen. Han finns i mina tankar hela tiden, kan inte få honom ur mitt huvud. Jag funderar på hur han mår, hur det går för honom och om han tänker på mig ibland. Saknar honom i mitt liv, de fina diskussionerna och hans oemotståndliga leende. Saknad kan verkligen svida, liknande en känsla av magkatarr. Hoppet är det sista som lämnar människan!

Trevlig kväll på er!

Man borde inte älska... Låttext igen

I'm not supposed to love you anymore - Bryan White

We agreed that it was over
Now the lines have all been drawn
The vows we made began to fade
But now they're gone
Put your pictures in a shoebox
And my goldring in a drawer
I'm not supposed to love you anymore

Now Sherri says she's jealous
Of this freedom that I've found
If she were me she would be
Out on the town
And she says she can't imagine
What on earth I'm looking for
I'm not supposed to love you anymore

Oh I shouldn't care or wonder where
and how you are
But I can't hide this hurt inside my
broken heart
I'm fighting back emotions that I've
never fought before
'Cause I'm not supposed to love you anymore

Now I'm writing you this letter
And it's killing me tonight
That I agreed when you believed
It wasn't right
And I couldn't sleep up on the bed
So I'm down here on the floor
Where I'm not supposed to love you anymore

Oh I shouldn't care or wonder where
and how you are
And I can't hide this hurt inside my broken heart
I'm fighting back emotions that I've
never fought before
'Cause I'm not supposed to love you anymore

I'm fighting back emotions that I've
never fought before
'Cause I'm not supposed to love you anymore

Intressant upplägg hos elkedjorna...

Besökte två olika el-varuhus idag med min mor och min syster. Min mor hade bestämt sig för att köpa en TV till min lillasysters rum, hade även bestämt modell och valt ut en ur reklambladet som damp ner i postinkastet. Väl där så pratade vi med en säljare som beklagade att just den modellen och det priset inte fanns kvar, självklart fanns det en mycket bättre tv för 2000 kr mer. Detta verkar vara en affärside som de utnyttjar, att annonsera om en modell men sedan inte ha den hemma. Intressant!

Besökte mitt ex på hans arbetsplats idag för att lämna lite post. Har alltid tyckt att hans arbetskläder är lite småsexiga, men hans blick var olycklig och trivseln är nog inte så hög för honom. Han kändes kall på något vis. Förstår inte hur det kan ha blivit så mellan oss, från att ha haft ett förhållande så länge. Undra om även jag har förändrats.

Har inhandlat medicin för 1200 kr idag då mitt högkostnadskort uppenbarligen nollställts. Otroligt att det ska kosta så extremt mycket för lite tabletter. Men det var antagligen 1200 väl använda kronor får vi hoppas.

En bekant gav mig ett uppdrag idag. Att skriva en story till en film. Intressant, ska klura lite på det!

Min syster har fått någon slags energikick och vill ordna en massa saker här hemma, jag sitter bara i soffan med stora ögon och förstår inte vad som händer.... Jag är ju själv lugnet personifierat!

Jag har förövrigt gett upp tanken på att återfinna bocken, det blir en ny julbock nästa år...


Sundsvall by night...

Så har ännu en helg passerat, tre dagar i Sundsvall har kommit och gått. En känsla av trötthet bor i min kropp och min själ gäspar. En mycket lyckad helg, skönt att få komma bort från vardagen, staden och till viss del tankarna. Mina tankar som är så intensiva och invaderar min hjärna, har lyckats hålla sig passiva. Men på något sätt blir saken värre när jag återvändit hem, alla tankar som ej blivit tänkta attackerar mig i en våldsam hastighet. Vill ha en stunds sinnesfrid, tack.

Fredagen började alltså med en tågresa tillsammans med min väninna, my friend in misery, mitt bollplank. Hon förbannade min förmåga att somna på alla ställen och då hade hon inte sett hälften. Väl framme vandrade vi runt i centrum och jag suckade en och annan gång över min plånbok, min alldeles tomma plånbok. Sedan hämtade vi lill-prinsen på dagis och åkte till min kompis hus, somnade ännu en gång där på deras nyinköpta skinnsoffor. Fascinerad över deras enorma Tv som täckte ena väggen, 50" är mer än vad min hjärna kan ta in. Otroligt! Fick njuta av en DVD med Lars Winnerbäck-konsert, mycket mäktigt. Drack några glas vin, pratade och kramades med Oskar.

Vaknade på lördagen av att min kompis kille stod på mig och förklarade att det bara var att kliva upp och äta frukost, snacka om intensiv väckning. Spenderade dagen med förberedelser inför kvällen, lek med Oskar och lite små funderingar bara. Vid 17 tiden började människor välla in i huset med diverse presenter till värdinnorna och tillika födelsedagsbarnen. Presenterna hade tema ljus samt ljushållare. Kan man i och för sig inte få för mycket av. Vi åt och vi drack och samtalade. Tror att jag och min reskamrat var en av de få som inte hade barn, så mycket snack om det. Jag tog därför min öl och placerade mig i vardagsrummet, bland grabbarna. Du är som en pojke du, uttryckte en man och log. Kanske är jag det, lite manlig är jag nog. Men man ska bejaka både sina feminina och maskulina sidor. En kjol hade jag för böveln klivit i.

Självklart så är få tillställningar i dessa dagar utan karaoke-inslag. Tycker på något vis att när man dricker så blir man grym på att sjunga, tyvärr bara jag själv som tyckte det. Men men, man ska bjuda på sig själv och ingen kan beskylla mig för att inte göra det. Efter sång och skoj åkte vi med taxi in mot Sundsvall City och spenderade kvällen på utestället Oscar, där jag svängde mina lurviga. Drack eventuellt en eller två öl för mycket då jag blivit funnen sovandes på dansgolvet, en aning trött där igen. Enligt säkra källor hade jag och min vän stått och dansat i en ring av Sundsvalls basketlag. Hm, att man aldrig kan hålla sig lite lugn och passiv.

Sov på en upplåsbar madrass hos mina trevliga vänner, förövrigt ett av Nordens finaste par. Att man ens kan passa så bra ihop, är för mig en gåta. Jag drömmer mig bort till dagen då jag träffar en man av den kalibern. Så trött idag att ord inte kan beskriva mitt tillstånd. Måste denna vecka ringa läkaren och höra om jag kan få göra en hälsokontroll, då jag omöjligt tror att det är meningen att människan ska somna på diverse ställen. Narkolepsi, kan det utvecklas vid vuxen ålder? Måste läsa på om detta...

Inatt pratade jag i telefon med min föredetta. Det var många fina ord och det kändes som om han talade direkt till mitt hjärta. Det borde jag i och för sig lärt mig vid det här laget att det manliga släktet verkar ha problem med att tala på riktigt. Uppenbarligen hade jag fel som tog åt mig att kärlekord och dylikt. Smart, ännu en gång så har man tänkt för mycket på en sak som inte var äkta. Ska slå mig själv snart så jag vaknar upp och lever i den karga verkligheten och inte i min imaginerade drömvärld.

Fortfarande inte ett ljud från den försvunna kärleken, borta med vinden, försvunnit ur mitt liv. Saknar någon att hålla i handen, någon som kramar mig och viskar vackra ord i mitt öra och älskar mig för den jag är.
Söndagar känns som dagen för de tomma människorna och deras tomma liv. Alltså borde jag hylla denna veckodag och fira med en kopp kaffe.

Tack till mina fina vänninor och vänner som förgyller mitt liv och bjuder på vänskap och kärlek i stora lass. Jag är tacksam och glad för allt ni ger och för att ni finns vid min sida genom allt. Tack även till vänninorna i Sundsvall för en fin helg och ett uppehåll i mitt liv.

Nej, Sara, wake up and smell the smell of coffee som de säger i väst. Måste börja mitt liv som realist, inte alkoholist och inte drömmare.

"Don't wish for what you can't handle"

Kurragömma = Nostalgi

Trots att detta är en dansbandslåt ligger texten mig varmt om hjärtat. Framför av Thorleifs:
Kurragömma

Du kallar mig raringen
Du säger att jag är den
Du vill ha
Du kallar mig prins
Den ende som finns är jag

Ömma kyssar
Du kramar min hand
Du spelar dina kort rätt väl
Men nu jag vet
Att din hemlighet är en lek


Kurragömma
Har du lekt med mig
Nu är leken över och du kan gå långt härifrån
Kurragömma
Du har lekt din sista lek
Jag kan gärna glömma dig dumma svek.

Du säger att jag har allt
Du älskar mig tusenfalt
Och mer ändå
Du vet ingen gräns
Hur härligt det känns
Just då


Tomma löften
Och smickrande ord
Har ingått i din lek med mig
Men nu jag vet att din hemlighet
Var en lek.

Kurragömma
har du lekt med mig
Nu är leken över och du kan gå långt härifrån
Kurragömma
Du har lekt din sista lek
Jag kan görna glämma dig dumma svek


Du har lekt med mig


Kurragömma
Har du lekt med mig
Men nu är leken över och du kan gå långt härifrån
Kurragömma
Du har lekt din sista lek
Jag kan gärna glömma dig dumma svek


Du har lekt med mig


Oh, what a night...

Denna afton har jag spenderat med min kära familj, inklusive min mormor och hennes man. Har bränt 3 st skivor åt min mormor, lagt in ny musik i min systers mp3-spelare samt monterat ännu en ny byrå. Eftersom jag gjorde ett så bra jobb med förra byrån bestämde min mamma sig för att köpa en ny likadan och låta mig göra jobbet!!! Ojojoj, vilken hantverks-kvinna jag är...

Vi samtalade mycket om vår barndom och de små egenheter vi barn hade som små. Tydligen var jag redan då en tjurig egensinnig bebis. Mamma berättade att min far ville döpa mig till Saba istället för Sara. Oj, tänk hur konstigt skulle inte det vara. Måste smaka på det. Saba Eriksson. Hm, nej, är nog rätt tillfredsställd med det namn jag trots allt fick, han var förmodligen rejält packad när han föreslog Saba.

Sedan lyssnade vi på Elvis, country och dansband och sjöng med för glatta livet. Till och med mormor fick munnen att utsöndra toner, kan delvis bero på det lådvin hon införskaffat innan middagen. Hon sjöng som om hon aldrig gjort något annat.  En riktig opera-aria uppstod. Mycket trevligt då musik ska skapad utav glädje och glädje var det i vårt varma hus.

Min syster fick en bukett rosor med blombud idag. Vilken glädje som uppstod i vårt hem. Tio olika rosor i tio olika färger, vilken fin gest. Denna gest uppskattas väldigt, kan jag meddela alla herrar som känner sig givmilda!! Hör av er för mer detaljer, så som adress.

Idag är tydligen den mest separations-laddade dagen på året, känner med er människor som blir dumpade idag. Det svider, jag vet. Men ljusare tider kommer, det är bara att bestämma er för att bli arga istället för sårade. Ilska är ett snäpp bättre än gråtmildhet och sura miner. En aggressiv kvinna är mycket sexigare än en ledsen kvinna, det är jag övertygad om. Tjejer, låt ilskan komma ut och uttryck den i skrift!!

Fick idag uppleva nostalgi i form av en låt som min mamma spelade för mig för första gången på länge. Ska sedan lägga in texten här i bloggen så ni alla kan uppleva den...

Laddar nu inför en resa till Sundsvall som ska gå av stapeln imorgon. Jag ska lämna staden och lämna all sorg, all förtvivlan och all ledsenhet bakom mig och bara njuta av tillvaron. Jag och min reskamrat har skapat en pakt, där vi absolut inte ska ta upp de svarta ting som blockerat vårt sinne på slutet, vi ska endast prata om glada, positiva saker... Önska oss lycka till! Me and my friend in misery. 

Ha en bra helg, mina trogna besökare.
Talk hard!

Mitt liv - en såpopera

Jag dejtade en kille ett tag. En bra, snäll och söt kille. Men det är över nu. Istället har hans föredetta skapat en slags relation till mig av outgrundliga skäl. Idag emottog jag ett sms från henne som jag uppfattade som sårande och kränkande. I min ilska svarade jag med samma mynt tillbaka. Då ringer tjejen till mig och försöker förklara hur läget är. På ett mycket smärtsamt sätt. Enligt henne har denna kille endast utnyttjat mig som tidsfördriv, ljugit om sina känslor för mig samt ångrar mig och ser tiden vi hade som ett misstag. Mållös satt jag med luren i handen och visste inte vad jag skulle svara. Som den känsliga själ jag är suger jag åt mig sådant och tar även på mig att han nu mår dåligt. Inom täckta ordalag fick hon fram att jag var orsaken till allt ont i hans liv. Jag vill inte vara den onda, jag ÄR inte den onda. Tårarna vill inte sluta rinna och jag har ont i hjärtat. Är jag så elak?

Det hon sa om att han aldrig hade känt något för mig, kan jag inte tro på. Jag vägrar det. För som han varit mot mig så kan man inte vara utan känslor. Om det hon sa var sant då försvinner min tro på mänskligheten och det finns ingen framtid för någon av oss. Människan är i grund god, vill jag gärna tro.
Vad skulle hon vinna på att såra mig så mycket.

Mitt liv är en såpopera, en kaosartad röra och ett stormigt tumult. Låt mig få känna lugn, ro och kärlek. Ge mig respekt, älska mig och krama mig.

Har hört rykten om en bock uppe vid nya kyrkan också, är det möjligen vår?

Hold me when I'm here....

Efterlyser en bock

Skickar ut en allmän förfrågan om vem som tagit vår julbock? Upptäckte häromdagen att den saknades på sin plats bredvid högtalaren. Har sedan dess gått skallgång i hela lägenheten utan framgång. Den är borta. Har hört rykten om en bock som setts på Stortorget, kan det vara våran? Detta är ett mysterium och jag ser fram emot lösningen.

Saknad är en stark känsla, oro en annan. Känner stark oro för en vän som ligger mig nära hjärtat. Önskar att jag kunde finnas där eller bara vara en vän....

Jag sökte ett jobb igår! Min första ansökan på tre månader, det är stort för mig. Ett framsteg i ett annars ganska stillastående liv. Och nu ska jag duscha min kropp och äta något.

Återkommer...

Goodbye my lover...

Did I disappoint you or let you down?
Should I be feeling guilty or let the judges frown?
'Cause I saw the end before we'd begun
Yes I saw you were blinded and I knew I had won
So I took what's mine by eternal right
Took your soul out into the night
It may be over but it won't stop here
I am here for you if you'd only care
You touched my heart you touched my soul
You changed my life and all my goals
And love is blind and that I knew when
My heart was blinded by you
I've kissed your lips and held your head
Shared your dreams and shared your bed
I know you well, I know your smell
I've been addicted to you

Goodbye my lover
Goodbye my friend
You have been the one
You have been the one for me

I am a dreamer but when I wake
You can't break my spirit - it's my dreams you take
And as you move on, remember me
Remember us and all we used to be
I've seen you cry, I've seen you smile
I've watch you sleeping for a while
I'd be the father of your child
I'd spend a lifetime with you
I know your fears and you know mine
We've had our doubts but now we're fine
And I love you, I swear that's true
I cannot live without you

Goodbye my liver
Goodbye my friend
You have been the one
You have been the one for me

And I still hold your hand in mine
In mine when I'm asleep
And I will bear my soul in time
When I'm kneeling at your feet
Goodbye my lover
Goodbye my friend
You have been the one
You have been the one for me
I'm so hollow, baby, I'm so hollow
I'm so, I'm so, I'm so hollow


En dammig dag...

Att flytta verkar vara en evighetssyssla, speciellt när man gör det åt någon annan. Du bär, släpar, lyfter, sorterar, slänger och nu till sist: städar. Hela denna dag har varit en orgie i dammvippor och diverse skurmedel. Alltså har min mors flytt kommit så långt som till utstädningen av den gamla lägenheten. Att städa ut en 5:a är inget jag rekommenderar som skojig sysselsättning, det är verkligen tidsödande. Att vara astmatiker i den sitsen kan jag inte ens tänka mig. Dock en rolig sysselsättning under städningen är att sjunga, i ett tomt rum får man en väldigt vacker röst och jag kände mig som Sarah Brightman ett tag.

Att filosofera och tänka är även det ett väldigt trevligt nöje under otrevlig rengöring. Funderingarna idag har mest rört sig kring kärlek (som alla de övriga dagarna i mitt liv), vänskap och framtid. Min framtid känns så osäker, jag vet inte ens vad jag vill och kan syssla med. Vet dock att jag inte för några pengar i världen ska syssla med flyttstädningar. Man lär sig något varje dag!

Återigen är min kassa oerhört skral, tankar om olagligt införskaffande av pengar lockar åter. På fredag ska jag besöka mina vänner i Sundsvall och gå på ett hejdundrande party. Ska stanna i staden hela helgen och jag kan för mitt liv inte komma på hur jag ska finansiera detta. Tror inte ens att jag äger något som kan säljas. Skulle vara min själ då? Eller eventuellt min kropp? Säljes till högstbjudande!!

Dagens låtsnutt: "Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå, men det kan vara svårt att tro när man inte ser den. Det sägs att efter regnet kommer solen fram igen, men det hjälper sällan dem som har blivit våta. När vännerna försvinner eller kärleken tar slut, ser man allt med lite andra ögon. Man övar sig och långsamt blir man bättre på att se, skillnad mellan sanningar och lögner. Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar. Säger du att du är min vän, så är du kanske det."
Ett utdrag ur "Tusen Bitar" med Björn Afzelius.

Kärlek och respekt till folket!

Tidigare inlägg Nyare inlägg