sascha

Idag går vi in i vecka 38 (37+0) och vi är redo för ankomst! Bebis, nu får du komma när du vill...

Tack alla ni som gissat datum, storlek och kön. Ska publicera det inom kort, spännande att se om någon prickar in. Ni som inte gissat ännu, kom igen och gör det... I övrigt så har jag spenderat helgen där jag växte upp, på 80årskalas och släktsammankomst. Fått förklara för alla att:
- Ja, nu är det inte länge kvar
- Nej, det är bara EN bebis, vi har kollat
- Ja, jag har mått bra
- Nej, vi vet inte om det är en pojke eller flicka
- Ja, jag vet att jag har en stor mage

Jag känner en del förvärkar och min rygg är inte vad den varit, smärtan var enorm inatt. Spänningen stiger och såhär säger familjeliv om veckan:

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.