sascha

En kyss är för mig det mest känsloladdade och kärleksfulla jag kan uppleva, men det kan även vara en nära-döden-upplevelse som du önskar radera från ditt minne och ta bort från lördagsnattens dis. Men det är inte äckelkyssar som jag ska recensera, inte de kyssar som får dig att vilja tvätta munnen med tvål och duscha i två timmar. Utan den BÄSTA kyssen, inte lite tyngd i de orden!

När jag träffade Jonatan så sa vi båda att vi inte gillade att kyssas, kanske var det för att vi båda hade mest erfarit den sämre kategorin kyssar innan. Men rätt snart när vi trevande lärde känna varandra så kom jag att älska att kyssa honom och han upptäckte också det fina med kyssar i samma veva. Kyssarna fick hela kroppen att vibrera och min själ att sjunga "Halleluja" i falsett. Det var helt enkelt jädrigt mycket kärlek, redan från början. Så småningom insåg jag att jag älskade den killen som jag från början tänkt ha som lite myskompis, men att tala om det för honom var en helt annan femma. Han sa ingenting till mig heller, så jag var lite osäker på hur vår framtid skulle se ut.

En dag, efter att jag spenderat helgen i Norge hos mina systrar och kom hem sent på vad som var min födelsedag, så stod han i hallen i den lägenhet jag bodde i. Han tog mig i famnen först, drog sig tillbaka och såg mig rakt i ögonen när han mjukt sa: 'Jag älskar dig!'. Mina tårar rann av vad som enbart kan vara lycka och vi kysstes. Det är vad jag kan minnas en av de bästa kyssar vi delat. En av de bästa, då det finns mängder av sådana bra kyssar i vår historia och fortfarande kommer bli flera i vårt framtida liv tillsammans...