sascha

Klev upp i tid för att promenera i den iskalla kylan mot träningsstället. Körde en rejäl styrketräningsrunda samt stretchade igenom hela min kropp, mycket nödvändigt att få ut aggressioner som min kropp har burit omkring på. En aldrig sinande vilja fick mig att orka mer än jag trodde mig behärska. Under strechingen funderade jag över de olika ljud som tränande män frambringar, en hel del muskulösa män låter som om de är inbegripna i sexuella aktiviteter. Mycket intressant att åhöra.

Fick idag resultatet från försäkringsbolaget gällande olyckan med min mobiltelefon, min drulleförsäkring täckte mitt drulle-beteende. Efter avdrag av självrisk och slitage emottog jag 1700 svenska kronor att inhandla en ny för. Inser att jag måste låna lite pengar från min vän, som så snällt har erbjudit sig detta. Längtar tills den dagen jag har min nya telefon i handen och får åtnjuta denna nya teknik. Jag, en tekniknörd, kan erkännas.

Denna dag har tankarna rört sig kring ett framtida liv med arbete, lön, rutiner och att eventuellt få uppleva kärlek. Jag hoppas innerligt att jag ska få detta arbete och att mitt liv ska förändras till det bättre, att mitt sociala umgänge ska breddas och helt enkelt ett mer aktivt liv. Kärleken är kanske att önska för mycket av mitt öde, men hoppet är det sista som lämnar människan. Även om kärleken ofta bidrar med svek och tårar så tror jag vi alla har en inbyggd längtan efter känslor och kärlek. Allt vi alla vill, är inte det att vara älskade? För dem vi är och de vi står för!