sascha

Har nu varit och tränat, ännu en gång... Denna gång tillsammans med min kära vän som är en god själ som drar med mig på träning och får igång mig. Stort tack till dig, älskade person! Självklart valde jag löpbandet som det var något fel på, så mitt i min rush lade löpbandet av och det innebar en tvärnit för min del. Tur att jag inte slog ihjäl mig...

Idag fick jag en avi i mitt brevinkast, en liten vink om att det fanns ett paket för mig att hämta. Eftersom jag inte har pengar att beställa något och inte förväntade mig en present av någon så gick jag med spänstiga och förväntansfulla steg mot Livs och Deli. Vad kunde jag tänkas få emottaga? Spänningen höll i sig tills jag slet upp paketet utanför dörren och till min förvåning inser att det är mina utlånade böcker till den försvunna mannen. Min förväntan utbyttes i skepsis och jag kände mig lite ilsken. En sådan feghet eller rädsla. Varför denna ilska? Vad är det för ont jag har gjort?
Antar att det är dags för mig att återgälda med ett paket tillbaka, samt en lapp: "Tack för lånet och varsågod för ditt lån." Detta börjar bli löjligt och en aning barnsligt. Jaja, där lär man sig att inte tycka om någon för fort.... En fin prins kan snabbt visa sig vara en groda...

Ska nu intaga lite fisk och potatis för att fylla på min tomma mage. Man bör äta efter träning, annars dör man. Varma tankar till er alla som tycker om mig och uppskattar min vänskap. Tack för att ni lyssnar och förstår mig. Let's make a difference.