Satt och funderade på det här med....

KÄRLEK!

Varför utsätter man sig själv för det egentligen? Först är det spännande och på en avslappnad nivå, men snart sitter du är och undrar om han känner detsamma som du känner och om han är värd att satsa på.
Du satsar och kliver ett steg rakt ut i luften utan skyddsnät och ingen säkerhets-sele och kan tänkas slappna av ett tag ibland. Du blottar din själ och ger det mesta av vad du har.

En vacker dag inser du att allt du gett och all kärlek du lagt i förhållandet inte räcker. Du sitter där ensam och undrar varför du satte dig i den situationen från första början!

Min fråga är: Är det värt allt det bra, för att i slutändan såras?

Jag må vara bitter ang. detta ämne, men sanningen är att jag blivit realist. Livet har format mig till den jag är idag.
Jädra Bodyguard, det var den usla filmen som fick mig att börja fundera. Får kolla på lite humor så blir det snart bättre......

Puss igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback