Jag behöver hjälp!
Ok, jag erkänner min ointellektuella sida igen... Jag har försökt att få tag i Lelle men utan framgång. Kan någon hjälpa mig, hur får jag in ett videoklipp i bloggen? Jag skäms och erkänner. Jag behöver hjälp!
Från mig till er alla; en riktigt god jul.
Vill önska er alla en fin jul med kärlek, lugn och sinnesro... Från mig till er alla; en riktigt god jul.
En trådlös router
Bokhyllan är flyttad, tack vare en vänlig kvinna som skrattande gick bredvid oss, muntert bärande. Så snällt! I övrigt blir det sporadiskt bloggande tills dess att jag ordnat internet till min belåtenhet. Jag behöver snarast hjälp, jag ska försöka införskaffa en trådlös router, som kan omformulera den annars trådbundna internettrafiken som går till mitt comhem-modem. Vilken sort ska jag använda? Vore väldigt tacksam för kommentarer kring det....
Hej sa Petronella, ifrån Plaskeby.
Det är så skönt när jag har en konkret uppgift med tidsbegränsning. Då kan jag äntligen ägna mig åt vad som är viktigt i livet. Nu har jag spelat Spindelharpan i tre timmar och nynnat på visor, bland annat 'Hej sa Petronella, ifrån Plaskeby. Det är dags att fälla, upp sitt paraply'. Ibland är jag nästan äckligt målmedveten!
Dagens outfit inte alls var lämpad för
Det finns vissa dagar, då ingenting kring ens utseende känns ok. Idag har varit en sådan dag. Trodde i min enfald att jag endast skulle skriva grupparbete på skolan, men slutade ändå upp på ett café i staden. Något som dagens outfit inte alls var lämpad för. Mina billiga kopior av ett par vinterkängor som sett sina bästa år prydde mina vinterbleka fötter, min underkropp (även den tyvärr vinterblek) var rejält täckt av ett par för stora, urtvättade mjukisbyxor. En gammal träningsjacka fick duga som överdel i den stressiga morgonen och min dunjacka över med en vit fläck av vitlökssås, som säkerligen gärna associeras till annat. Som pricken över i:et hade jag sparat hårtvätten så att min utväxta hårfärg fick glänsa i en flottig nyans. Klockrent och antagligen anledningen till min stabila civila status som singel...
Upprepa denna succé och lottar ut en plats
För nästan två år sen så gick jag och min familj genom stan bärandes på en bokhylla, en del kanske minns? Annars kan man läsa om det här...
Nu tänkte jag upprepa denna succé och lottar ut en plats inför detta spektakel. Den som vill hjälpa mig och min mamma att bära en bokhylla anmäler sig till mig. Och du, först till kvarn!
Ensam jag är, tankarna går.
Igårkväll fastnade jag framför dokumentären om Thore Skogman. Jag och min mor tittade på denna fantastiska man och lyssnade på alla hans trallvänliga sånger. När jag senare gick hemåt så kom jag på mig själv med att sjunga på en av dem:
Ensam jag är,
tankarna går.
Hemåt det bär,
ensam jag är.
Undrar just vad människor jag mötte tänkte, fick jag någon sympati, tro....
Ensam jag är,
tankarna går.
Hemåt det bär,
ensam jag är.
Undrar just vad människor jag mötte tänkte, fick jag någon sympati, tro....
Man kan inte bli med barn om man inte har sex
Den senaste tiden har jag varit lite orolig kring den månatliga problemveckan för oss kvinnor. Den första tanken som dök upp var som vanligt att jag skulle vara gravid. Men plötsligt slog det mig, det uppenbara: Man kan inte bli med barn om man inte har sex. För jag är ingen jungfru Maria... Jag är lugn igen!
Alex Schulman ska börja blogga igen
Jag önskar mig inte mycket i julklapp, små vardagliga saker för sakens skull, kärlek och respekt så klart. Men en sak jag verkligen önskar mig i julklapp det är att Alex Schulman ska börja blogga igen....
Östersunds trångsynta och bittra befolkning
Tänk vad matt jag blir på en del av Östersunds trångsynta och bittra befolkning, som de klagar och går på. Något som verkar vara favoriten att klaga på just nu är den blåa granen vid Rådhuset. Jag kunde inte hålla mig utan skrev följande svar på alla negativa inlägg på ÖP:s hemsida:
Måste vara något att klaga på?
På en ensam promenad genom staden en mycket sen kväll fick jag syn på ett blått och hoppfullt sken, som lyste upp i natten. Fascinerade gick jag upp för att titta närmare på granen och möts av små änglar på grenarna. Det var en vacker syn och jag stod där ett tag för att insupa julkänslan och sinnesron. Självklart sitter skönheten i betraktarens ögon, som bekant. Men frågan är varför så många blir så upprörda? Är det så att det måste vara något att klaga på hela tiden? Jag har här läst om hur det borde vara "riktiga" granar, med "rätt" färg. Vem är det som bestämmer vad som är rätt och riktigt?
Minns för några år sedan samma klagohysteri kring avenyns moderna smyckning i Göteborg, samma sak där, människor som älskar att reta sig på något. Hur vore det om alla ägnade hälften av den energi de idag lägger ner på att reta sig på saker och klaga, på något konstruktivt för medmänniskan? Tänk vilket samhälle vi skulle få... Nej, jag tycker själv att årets gran är oerhört vacker och för min del spelar det faktiskt ingen roll vilken färg eller form vi har på den. Det finns så mycket viktigare saker i livet, ge energi åt era nära och kära eller någon helt okänd människa. Se vad ni får tillbaka!! God Jul!
"Sara"
För att delta i diskussionen klicka här
Måste vara något att klaga på?
På en ensam promenad genom staden en mycket sen kväll fick jag syn på ett blått och hoppfullt sken, som lyste upp i natten. Fascinerade gick jag upp för att titta närmare på granen och möts av små änglar på grenarna. Det var en vacker syn och jag stod där ett tag för att insupa julkänslan och sinnesron. Självklart sitter skönheten i betraktarens ögon, som bekant. Men frågan är varför så många blir så upprörda? Är det så att det måste vara något att klaga på hela tiden? Jag har här läst om hur det borde vara "riktiga" granar, med "rätt" färg. Vem är det som bestämmer vad som är rätt och riktigt?
Minns för några år sedan samma klagohysteri kring avenyns moderna smyckning i Göteborg, samma sak där, människor som älskar att reta sig på något. Hur vore det om alla ägnade hälften av den energi de idag lägger ner på att reta sig på saker och klaga, på något konstruktivt för medmänniskan? Tänk vilket samhälle vi skulle få... Nej, jag tycker själv att årets gran är oerhört vacker och för min del spelar det faktiskt ingen roll vilken färg eller form vi har på den. Det finns så mycket viktigare saker i livet, ge energi åt era nära och kära eller någon helt okänd människa. Se vad ni får tillbaka!! God Jul!
"Sara"
För att delta i diskussionen klicka här
Bengt, it's you and me now!
Jag blir rörd av alla som ger sig till känna och kommenterar min blogg, jag blir rörd av vackra julsånger och jag blir rörd av det mesta just nu. Jag gråter när mina vänner läser dikter, berättar om sitt liv, sjunger vaggvisor. Mina tårar rullar när jag ser gangsterfilmer med tragiska knorrar, när jag får ett brev från min farfar och när jag tänker på sorgliga saker. Min person har utvecklats till en rörd och berörd sådan, en känslig skugga av mitt tidigare jag. Jag har blivit min mormors man, som gråter när jag sjunger för mig själv och tycker att det är vackert, som gråter för allt... Ser med tillförsikt fram emot julen då vi kanske kan gråta mot varandras axlar, jag och en 70 år gammal lantbrevbärare som fastnat i det förflutna. Vi kan sitta där tillsammans, torka tårar och le lite medlidande mot varandra. Bengt, it's you and me now!
Tappa ett glas över någon eller fisa ljudligt under talen
Även jag fastnade framför Nobelmiddagen på tv ikväll, med min mor nära till hands att kommentera med. Jag fascinerades över de fantastiska kreationer människor bar, vilken planering det måste vara kring detta spektakel och kungens ansiktsuttryck som ser ut som en blandning mellan förvirring och tristess. Jag kan inte låta bli att skratta när jag ser honom. Undermedvetet hoppas jag lite att någon ska ramla, tappa ett glas över någon eller fisa ljudligt under talen. Sen undrar jag vad man pratar om med sin bordsgranne under så lång tid? Snacka om prestationsångest. Jag skulle antagligen ha grundat med vin innan middagen, missbedömt mängden och suttit och pladdrat konstant på den svengelska som jag kan hantera. Eventuellt skulle ett och annat plumpt skämt komma över mina läppar...
För hon dagbok över mina sovtider?
Om jag skickar ett sms med frågan: "Vaken?" till någon vid en sen tidpunkt på dygnet, så innebär det att jag vill kunna ringa eller höra av mig på något sätt. Jag tror det flesta känner igen sig och gör på liknande sätt. Men inte min syster. Ibland får jag frågan via sms, som ikväll, men sen händer ingenting. Inte en telefonsignal, inte ett ljud. Skriver hon bara för att kolla om och när jag sover? För hon dagbok över mina sovtider? Eller vill hon kanske bara få ett sms? Syster, detta är ingen diss mot dig, jag tycker bara att du är rolig och jag älskar dig för det!!
En rödnosad ren som sägs vara en helt vanlig
Någonting har hänt. I alla år har jag varit en konsekvent motståndare till julmusik av alla slag. Skulle inte för mitt liv kunnat tänka mig att lyssna på det i mitt eget hem, för att inte säga njuta av den. De senaste dagarna har jag kommit på mig själv att sjunga om en rödnosad ren som sägs vara en helt vanlig (även om jag misstänker att han har svåra alkoholproblem), om bjällror som klingar och om att jag sett mamma hångla upp den utklädde mannen med vitt skägg. Dessutom har jag ett begär av att spela Absolute Christmas. Jag känner mig skamsen och tror mig veta hur min coola lillebror kände sig när mamma kom på honom med att kunna olika dansbandsgrupper... Är detta början till slutet?
Över 200 besökare
Eeeh, vad hände i början av oktober egentligen. Gick in och kollade min statistik på bloggen, mest för skojs skull. I vanliga fall ligger antalet unika besökare mellan 30-80 personer, mindre under helgerna. Men i början av oktober har jag i flera dagar över 200 besökare, och en dag ligger antalet på 259 stycken. Vilka är alla? Och varför? Mystiken tätnar...
Ikväll har jag varit sådär lagom singel-tragisk
Ikväll har jag varit sådär lagom singel-tragisk. I sällskap med lite vin har jag sett sex timmar Gudfadern, en dokumentär om kokain och lagt pussel på internet. Men dessa ensamma lördagskvällar är underskattade, jag har haft tid att fundera över ett flertal saker, jag har letat information på internet, ansökt om ett bonuskort på Hemköp samt insett vilket bra liv jag har egentligen. Det enda som stört mig en aning är dessa högljudda människor utanför mitt fönster som skriker och väsnas, jag ser sannerligen fram emot att flytta om ett par veckor. Idag har även en sten fallit från mitt hjärta, en sten som legat och gnagt i över ett år. Summa sumarum, livet är rätt bra och jag är nöjd...
Detta skapande av ännu en Rix FM-plåga
Jag har en negativ inställning till Idol. I månader har jag matats från löpsedlar, tidningar och bekanta med information kring detta fenomen. Det spelar i stort sett ingen roll i vilket sammanhang jag hamnar i så ska det diskuteras vem som är bäst, vem som borde åka ut och hur elak juryn är. Självklart blir jag tillfrågad om min åsikt och människor blir smått chockade när jag förklarar att jag är totalt ointresserad, att jag inte sett ett enda avsnitt sedan uttagningarna slutade och att jag ogillar hela konceptet. Frågande miner möter mig överallt. Jag är dödligt less på allt snack kring detta skapande av ännu en Rix FM-plåga, som jag kommer tvingas lyssna till i offentliga sammanhang, i solariet och övriga platser som fortfarande spelar denna fantastiskt upprepande och tråkiga radiokanal. Behöver Sverige verkligen ännu en ung människa som blir instoppad i ett färdigt koncept? Ikväll verkar det som om den omedelbara hysterin är över i alla fall. Skönt tänker jag först, men inser att hysterin inte är över. Nu kommer skivor släppas, låtar som vi tycker vi hört förut kommer att spelas in med denna "nya idol". Är det inte dags med något nytt? Jag är nyfiken på vad som är så fascinerande kring det här, som är lika fascinerande varje gång det kommer nya säsonger av Idol, Fame Factory och liknande tv-produktioner. Jag är negativt inställd till Idol och är glad att säsongen är över, för denna gång...
Jag är för ung och ego för mitt eget bästa!
Idag ringde en mycket gammal vän till mig, kan inte ens minnas när vi sist pratades vid. Det var många år sedan i alla fall. När vi uppdaterade varandra kring våra liv insåg jag snart hur paradoxalt olika vi lever. Hon har sambo, hus, två barn, fast arbete och är lycklig i det. Själv är jag singel, har knappt en lägenhet, pluggar och mår bra i det. Jag är en oansvarig slyngel om vi skulle jämföra. Mina planer på att dra ut i världen och resa är en gåta för henne, likaväl som hennes familjeliv är svårt att förstå för mig. Men ändå, vi pratar och minns en gemensam historia, gläds åt varandra och accepterar hur olika våra liv har blivit. Jag försöker se en bild av mig själv med det som hon har. Det är omöjligt, jag är för ung och ego för mitt eget bästa!
Det var en vanlig kväll på gymmet
Jag har visst missat att berätta en sak här, vilket min väninna uppmärksammade mig på idag när jag delade med mig. Efter att jag berättat så säger hon: "Men, det där har du aldrig skrivit om i bloggen".
Det var en vanlig kväll på gymmet, där jag gick på löpbandet. Jag hade med mig mina dyra hörlurar som jag pluggade in i den tv-skärm som står framför varje maskin. Farten ökade och jag trampar på i ett ganska högt tempo med mina öron helt fokuserade på ljudet från tv:n. Programmet som sändes var; Americas Funniest Homevideos, vilket jag finner oerhört roande. Jag har nämligen en fascinerande humor gällande människor som ramlar och gör sig illa. Jag går snabbt på bandet, svettas ymnigt och är isolerad i min egen lilla tv-värld. Jag tappar fokus ett tag och märker att människor omkring mig sneglar på mig mystiskt. Det är då jag inser att jag skrattar högt och antagligen ser smått psykotisk ut med hörlurarna på. Men roligt hade jag!
Det var en vanlig kväll på gymmet, där jag gick på löpbandet. Jag hade med mig mina dyra hörlurar som jag pluggade in i den tv-skärm som står framför varje maskin. Farten ökade och jag trampar på i ett ganska högt tempo med mina öron helt fokuserade på ljudet från tv:n. Programmet som sändes var; Americas Funniest Homevideos, vilket jag finner oerhört roande. Jag har nämligen en fascinerande humor gällande människor som ramlar och gör sig illa. Jag går snabbt på bandet, svettas ymnigt och är isolerad i min egen lilla tv-värld. Jag tappar fokus ett tag och märker att människor omkring mig sneglar på mig mystiskt. Det är då jag inser att jag skrattar högt och antagligen ser smått psykotisk ut med hörlurarna på. Men roligt hade jag!
Hon härmar bussarnas brummande ljud
Jag är på väg från busstorget, ner mot stan. Ser en äldre dam, med sedvanlig kappa och permanentat hår, en klassisk dam helt enkelt. Siktet är ställt att gå förbi henne och jag hör på långt håll ett ljud som hon åstadkommer. När jag närmar mig henne så hör jag att hon härmar bussarnas brummande ljud, högt och mystiskt. Jag går hastigt förbi henne och funderar vad som rör sig inuti hennes huvud. Är det så jag kommer att stå om femtio år?
Jag måste kunna ALLT
Det blev en skapligt produktiv kväll trots allt, dock inget skolboksläsande. Eventuellt hinner jag läsa en sida eller två innan ögonlocken ramlar ihop. Jag har packat filmer, rensat bland linneförrådet och kryddorna idag. Hur är det möjligt att en del av mina kryddor gick ut redan 2005? Jag som flyttade förra året, ignorerade jag detta faktum då? Inte så konstigt att min matlagning inte är på topp...
Jag har dessutom suttit i telefonkö till min bredbandsleverantör, eftersom mitt internet har stängt av sig själv ett flertal gånger de senaste dagarna. Till saken hör att jag måste kunna ALLT, en slags prestationsångest. Även om jag inte känner den tekniska kvinnan på andra sidan luren så vägrar jag erkänna min bristfälliga kunskap. Jag svängde mig med de datatermer jag kunde och försökte hänga med i hennes snack, utan framgång. Jag låtsades dessutom förstå allt hon förklarade och tackade sedan vänligt för hjälpen, utan att vara ett dugg klokare. Fan, kan jag erkänna mig okunnig någon gång...
Jag har dessutom suttit i telefonkö till min bredbandsleverantör, eftersom mitt internet har stängt av sig själv ett flertal gånger de senaste dagarna. Till saken hör att jag måste kunna ALLT, en slags prestationsångest. Även om jag inte känner den tekniska kvinnan på andra sidan luren så vägrar jag erkänna min bristfälliga kunskap. Jag svängde mig med de datatermer jag kunde och försökte hänga med i hennes snack, utan framgång. Jag låtsades dessutom förstå allt hon förklarade och tackade sedan vänligt för hjälpen, utan att vara ett dugg klokare. Fan, kan jag erkänna mig okunnig någon gång...
Jag vill ha julmust
Jag sitter i min soffa med en lägenhet som bör packas ner och skolböcker som måste läsas. Men det enda jag kan fokusera på är att jag vill ha julmust. Jag som inte ens gillar julmust... Mystiskt!
"Bra-att-ha-hemma-eller-på-träning-tröjor"
Efter veckor av förnekande tog jag idag tag i garderoben, efter att mitt internet lagt ner ett antal gånger. Tänk att det ska krävas ett internetfritt hem för att jag ska kunna göra någon nytta. Jag rev ut allt i garderoben och sorterade i ett antal högar:
- Sparas här i garderoben (högakuella kläder)
- Flyttas till nya garderoben som är till mitt förfogande (skapliga kläder som får värma mig i vinter också)
- Packas till förrådet (kläder som jag antagligen aldrig kommer att använda igen, men sparar på grund av min rädsla att slänga bort saker)
- Ges bort till Röda Korset (kläder som jag med sorgsen min tar avsked från, efter år av boende i min garderob)
- Slängas (paltor med hål och fläckar, som jag av en outgrundlig anledning sparat)
Frågan är, hur många "bra-att-ha-hemma-eller-på-träning-tröjor" kan jag spara? Jag är för löjlig när det gäller att slänga kläder. Jag är värre än mormor och alla andra tanter tillsammans...
- Sparas här i garderoben (högakuella kläder)
- Flyttas till nya garderoben som är till mitt förfogande (skapliga kläder som får värma mig i vinter också)
- Packas till förrådet (kläder som jag antagligen aldrig kommer att använda igen, men sparar på grund av min rädsla att slänga bort saker)
- Ges bort till Röda Korset (kläder som jag med sorgsen min tar avsked från, efter år av boende i min garderob)
- Slängas (paltor med hål och fläckar, som jag av en outgrundlig anledning sparat)
Frågan är, hur många "bra-att-ha-hemma-eller-på-träning-tröjor" kan jag spara? Jag är för löjlig när det gäller att slänga kläder. Jag är värre än mormor och alla andra tanter tillsammans...
Jag hör hur de ligger med varann
Ett ljud fångade mitt hörselsinne, ett odefinierbart intryck som återkommer med jämna intervaller. Snart börjar jag ana vad som sker, vad som utspelar sig i min närhet. För att bekräfta går jag in i köket och mina gissningar stämmer. Det regelbundna ljudet är mina grannar, jag hör hur de ligger med varann. Och hur bra de har det. Men jag är inte bitter, nejdå... Vad är lite sex en söndag? Tillbaka till den tomma sängen, lagom frusen.
Högt och ljudligt: "Ojoj, jäklar".
Jag har i alla fall lyckats göra en rejäl praktvurpa idag. Efter mysigt adventsfika hos min mor, med hennes fantastiska saffransmuffins, så skyndade jag nerför hennes trappor. Ut på gården, småjoggande med mina sommarskor. Ser att det kommer en stilig man åt mitt håll och vips ser jag inget annat än snön på nära håll. Min koncentration brast på grund av mannen och mina skor flög åt ett håll, min kropp åt ett annat. Övertäckt av snö, smått chockad och ont i knät så ligger jag kvar en sekund innan jag flyger upp. Borstar av mig snön, möter den nu leende mannen och tågar vidare med rodnande kinder. Jag vill minnas att i fallet så utbrister jag högt och ljudligt: "Ojoj, jäklar".
Säg mig, vad är väl en bal på slottet?
Lördag afton. Chipsen är inhandlade, så även salsa dipen som jag dränker dem i. För att svalka min mun finns det Ramlösa Blåbär och film efter film rullar på datorn. Tårar och skratt blandas i en härlig mix under en yllefilt som värmer min frusna kropp. Ensam i min soffa, där alla tårar till film är tillåtna. Säg mig, vad är väl en bal på slottet?
Så, har du sjuk humor
För er andra som inte längre köper julkalendrar och dylikt, nu finns det ett perfekt alternativ. Som dessutom framkallar skratt, i alla fall hos mig. Så, har du sjuk humor som mig och Lelle, gå in på Nätjulkalendern och gör den sen till favorit!
Som den iskalla drottningen av kyla jag är
En av stans absolut finaste män/pojkar, har sms:at mig ikväll. Han ställde bland annat en fråga kring om han kunde sms:a mig imorrn. Som den iskalla drottningen av kyla jag är, svarade jag: "Du gör som du vill". Hur som helst, jag tycker själv att jag är rätt cool. Huvudsaken det!
Tysch du je e äckli?
Denna kväll har varit en märklig kväll. Efter avslutat arbetspass så skulle vi storslaget fira detta, den snabbhet vi avklarade arbetsuppgifterna har aldrig tidigare uppnåtts. En öl, varför inte. Två öl, helt ok. Jag började dock ifrågasätta den unga man som stillsamt juckade mot mig vid denna tidpunkt. Efter ett tag kommer han fram mot mig, dansande. Han böjer sig ner mot mig och frågar om jag vill dansa. Jag tackar vänligt men bestämt nej. Då säger han: " Tysch du je e äckli?". Jag skrattar komiskt och lite frågande. Han fortsätter: "De va int meningen å va äckli". Snabbt avfärdar jag honom och återgår till mitt verkliga liv och fortfarande undrar jag om detta verkligen har hänt....