sascha

Min mormor har varit här idag med hennes man och tillika toyboy. Vilket inneburit att jag fått lyssna till hur han löst sladdproblemet till DVD:n och videon i femton minuter. Under tiden nickar jag bekräftande hela tiden utan att egentligen lyssna. Jag som är en bra lyssnare blir en bra icke-lyssnare i hans sällskap, det är en värdefull sida hos mig i det här fallet. Mina öron slipper börja blöda av hans ointressanta utlägg och ordbajsande. Min mormor däremot hon koncentrerar sig på att ge mig komplimanger. En av hennes första ord när vi ses är alltid: "Men jävlar, nu har du gått ner i vikt. Vad smal du är". Det spelar ingen roll hur mycket jag gått upp så säger hon samma sak. Jag antar att hon skulle säga detsamma även om jag skulle väga 200 kilo och ligga sängbunden, om jag skulle behöva fraktas med truck ut ur lägenheten. Det känns inte så äkta, men hon menar väl min mormor...