sascha

Natten har präglats av unga flickors parningsrop, blandade med det motsatta könets nyfunna manlighet som testas om och om igen. De hormonstinna pojkarnas bilar med alltför kraftfull stereo och betydligt sämre avgassystem med tillhörande ljuddämpare har trängt in i mitt medvetande och upprepade gånger väckt mig från min ytliga sömn.
Jag har vänt och vridit på mig, vaknat med saliv kring munnen och en domnad hand under min tunga och trötta kropp. Min tidiga morgon blev ett resultat av en sömnlös natt, en vindfylld morgon och en pliktkänsla som lockade mig ur min säng.
En promenad genom en tyst, kall och mörk stad till ett arbete. På ostadiga ben, men små klackar som ibland får mig att trampa snett. Med dunjackan stängd, huvan på, för att stänga kylan och blåsten ute från mitt inre. Väl framme visar livets ironi att jag inte börjar min arbetsdag ännu, först om ett par timmar. Åter hemma, en tyst promenad senare, ska jag nu läsa om vetenskap och åter försöka sjunka in i sömnens avslappnande tillstånd.