sascha

Jag mötte han på stan idag, fick en akut stress i min kropp och tänkte först sjunka ner genom jorden av nervositet. I stället stannade jag och försökte konversera vuxet, med ett relativt dåligt resultat. Jag fnissade lite, flummade mycket och hade svårigheter att prata rent. Han frågade om jag var full idag också, mest på skämt visserligen men jag kan förstå om jag verkade påverkad av något. När vi sa hejdå, ha det bra och vi ses något, så var jag tvungen att sätta mig ner. Mina ben skakade, mitt hjärta slog dubbelslag och jag var skakis. Sedan förbannade jag mig själv för att jag inte frågade honom om vi skulle hitta på något. Alltid roligt att vara smart i efterhand... Jag beter mig som en kärlekskrank fjortonåring, antar att det bidrar till min status som singel.