Varför inte tänka efter före?
Att vara en känslomänniska är inte endast av godo. Du känner allt så mycket, så hårt och så fort. Finns inget sätt för mig att dölja känslor. Jag är så usel på att gömma vad jag känner under en yta. Önskar mig en smula självbehärskning och lite förnuft, en hård mask att bära och lite mer självbevarelsedrift. Jag mötte någon som berörde min själ, som tilltalade mig på ett helt nytt sätt. Denna någon forsade in i mitt liv som en vårflod, tog mig med storm och fick mig att uppleva saker så starkt. Kanske borde jag lärt mig vid det här laget att ta det lite lugnt och inte öppna min själ så fullständigt och hänge mig så totalt. Men vem har sagt att man lär sig av sina misstag?
Att tillåta sig själv att svepas med av en känslostorm och strunta i varningssignaler och stopp-skyltar, det ska ju vara jag till att klara av det. Tror inte att jag mår bra av mig själv, skulle behöva en paus med mig själv. Får göra en Bridget Jones, dricka rödvin och skråla till "All by myself".
Förstår inte hur mina känslor kunde bli så starka så snart. Tycker synd om honom som har det svårt och tungt och hoppas från djupet av mitt hjärta att det kommer lösa sig. Tänker på dig!
Min föredetta dök upp här idag och skulle hämta lite post. Han vill nu ha tillbaka sängen och bokhyllan. Lutar åt sömn i tältsäng framöver, men återigen, det finns de som har de värre. Jag måste upprepa detta mantra för mig själv ibland, så jag inte faller i djup självmedömkan. Självmedömkan är ju inte det mest attraktiva hos en ung singel-kvinna... Jag hoppas dock på att han ska ta sitt förnuft till fånga och vilja sälja sängen till mig för ett överkomligt pris.
Slog mig nu när jag sitter här i min stora soffa, filosoferar över livet och kärleken att jag borde gråta oftare. Det löser upp inre spänningar och lindrar oro. Förut grät jag alltid minst två gånger i veckan av olika anledningar, nu var det otroligt längesedan känns det som. Livet har rört på sig så otroligt fort och intensivt på sista tiden, tid för eftertanke har inte funnits. Vad ska jag skapa av mitt ynkliga liv och leverne?
Dags att damen blir en smula mogen och tänker igenom sitt liv. Ta en rejäl funderare över vad jag vill. Insåg även nu att jag blir 24 år detta år, vilket innebär att mitt oansvariga tonårs-leverne inte kan fortgå för evigt. Sara ska rycka sig i kragen, skaffa sig ett jobb och ett vuxet liv. Sluta att känna så hårt och intensivt.
M. Vad som än händer så tycker jag om dig!
Ta hand om er alla vänner och bekanta. Råkes!
Att tillåta sig själv att svepas med av en känslostorm och strunta i varningssignaler och stopp-skyltar, det ska ju vara jag till att klara av det. Tror inte att jag mår bra av mig själv, skulle behöva en paus med mig själv. Får göra en Bridget Jones, dricka rödvin och skråla till "All by myself".
Förstår inte hur mina känslor kunde bli så starka så snart. Tycker synd om honom som har det svårt och tungt och hoppas från djupet av mitt hjärta att det kommer lösa sig. Tänker på dig!
Min föredetta dök upp här idag och skulle hämta lite post. Han vill nu ha tillbaka sängen och bokhyllan. Lutar åt sömn i tältsäng framöver, men återigen, det finns de som har de värre. Jag måste upprepa detta mantra för mig själv ibland, så jag inte faller i djup självmedömkan. Självmedömkan är ju inte det mest attraktiva hos en ung singel-kvinna... Jag hoppas dock på att han ska ta sitt förnuft till fånga och vilja sälja sängen till mig för ett överkomligt pris.
Slog mig nu när jag sitter här i min stora soffa, filosoferar över livet och kärleken att jag borde gråta oftare. Det löser upp inre spänningar och lindrar oro. Förut grät jag alltid minst två gånger i veckan av olika anledningar, nu var det otroligt längesedan känns det som. Livet har rört på sig så otroligt fort och intensivt på sista tiden, tid för eftertanke har inte funnits. Vad ska jag skapa av mitt ynkliga liv och leverne?
Dags att damen blir en smula mogen och tänker igenom sitt liv. Ta en rejäl funderare över vad jag vill. Insåg även nu att jag blir 24 år detta år, vilket innebär att mitt oansvariga tonårs-leverne inte kan fortgå för evigt. Sara ska rycka sig i kragen, skaffa sig ett jobb och ett vuxet liv. Sluta att känna så hårt och intensivt.
M. Vad som än händer så tycker jag om dig!
Ta hand om er alla vänner och bekanta. Råkes!
Kommentarer
Trackback