Låg i badkaret och tänkte tillbaka, för bara två år sedan så var jag i en helt annat situation. Singel, bodde i mammas lägenhet, pluggade, hade gett upp allt som hade med kärlek att göra. Såg ingen mening i att söka efter något som jag inte trodde fanns; den rätta. Så, dök han upp och tog mig med storm. Då skulle jag inte trott på mig själv om jag sagt att jag två år senare skulle bära vårt barn, bo i en mysig trea tillsammans med den man jag älskar mer än allt annat. Det blir vad du gör det till, livet. För min del blev det underbart! Hur vill du att ditt liv ska vara?!
Då jag jobbar hela veckorna, måndag till fredag. Och han i stort sett varje helg, så har vi inte gjort något tillsammans, bara han och jag sen i somras. Nu kände jag att det var dags, mycket för att jag bytt mitt "gå-ut-och-festa-varje-helg" till "sitta-hemma-och-mögla-varje-helg". Så, imorgon åker vi till Sundsvall och bor som kungar, äter gott och hånglar... Hela helgen!!
Hur ska jag uttrycka min glädje över min sambo utan att falla in under "töntiga-tjejer-som-fastnat-i-fjortonårsträskt"? Han är bara helt perfekt, underbar, fantastisk och jag blir mer och mer övertygad om att det inte KAN finnas en bättre man!!! Scenario: Vansinnigt trött efter en dag på jobbet, orkar knappt gå på toa och absolut inte laga mat.
Han beordrar mig i säng och talar om att jag inte får komma ut förrän han säger till. Självklart somnar jag och vaknar av en mjuk röst och en smekning över kinden. Jag får krypa i hans fleece-tröja och sätta mig till bords, tända ljus och mysig musik fyller lägenheten. Fram dukas potatisgratäng, fläskfilé, tzatziki och härlig sallad. Jag blir rörd och vansinnigt tacksam. Hur många spenderade måndagskvällen på detta vis??
Hur är det möjligt att det pirrar i magen och att jag längtar hem till Honom så här mycket? Jag vill bara ha mer av Honom och tänker spendera resten av mitt liv med Honom... Fredag eftermiddag, jag jobbar och lyssnar på samma låt som jag lyssnade på innan vi blev ett par. Innan jag vågade bli kär. Och nu är jag mer kär än någonsin!
När jag fyllde år så fick jag en underbar present av min sambo. Denna vackra tavla, gjord av, just det pärlor. Nu hänger det på väggen hemma och jag är sjukt stolt över honom. Min egen underbart kreativa konstnär! För er som inte ser det så är det jag och han...