sascha

Nej, hösten är inte min tid. Trots allas klämkäcka kommentarer om de härliga färgerna och friskheten i luften, så låter jag inte mig förföras. Är jag den enda som märker av kylan, som gradvis blir mer och mer påtaglig? Är jag den enda som saknar sommarens löfte om ett lättare liv, ett mer aktivt liv i en varm värld av grönska? Är jag den enda som drabbats av en höstförkylning? Är jag den enda som tycker att dessa höstkvällar med 'mys', egentligen är ett vältrande i en stor ensamhet? 
Jag vaknar en måndag förmiddag med regnet smattrande, en kall lägenhet, snorig näsa, svag huvudvärk, mitt i ett dovt mörker... Nej, hösten är inte min tid!