sascha

Fredag kväll och jag har spenderat kvällen med min kära familj. God mat, gott sällskap samt ett och annat skratt. Trots att jag insett att min chans till barn och familj innan 30 minskar dag för dag, så har jag trots allt min mor, min bror och mina systrar. Vad vore mitt liv utan dem? Oerhört tomt och kallt.... Borde varje dag vakna med en tacksamhet över de som står mig närmast. Känna en glädje över det jag har, inte ägna en tanke åt det jag saknar. I stället ägnar jag större delen av min energi till att oroa mig för saker som inte kommer att ske. Allt handlar om att förändra mina tankebanor och mitt sätt att agera i olika situationer. Inte fly, inte använda självironi, möta verkligheten som den är, tillåta mig att känna ångest och inte trycka bort den. Inte trycka ångesten inom mig, inte projicera den på någon annan. Behålla den inom mig och känna på den, smaka på den, leva med den och överleva den!

Nu är det helg och jag ska njuta av den genom att försöka hålla mig vaken lite längre, sova lite längre och njuta av min lediga tid. Ser dock framför mig hur jag snart somnar i soffan, trots den mängd kaffe jag tryckt i mig. Får se till att sova länge i morgon dock! Ha en trevlig helg, vänner och bekanta!