sascha

Har idag tagit tag i en sak som jag länge skjutit upp. Besökt Apoteket! Varför jag avskyr dessa besök beror inte endast på de mystiska blandningar av mänsklighetens varelser, till stor del handlar det om apotekarnas oförmåga till snabbt arbete. Försöker att inte dra alla över en kam och inte generaliser en hel yrkeskår, men upplevelserna inom detta monopol har inte varit alltför ljusa. Skyndade mig idag in, helt inställd på att sedan ta den numera dagliga promenaden. Drog åt mig en nummerlapp och såg glatt att det endast var sju nummer kvar till min tur, i min enfalidighet hade jag förträngt att inom apotekets värld är sju nummer en halv evighet.

Satte mig trött mellan en äldre version av Quasimodo och en ung piercad och uppenbarligen livstrött kvinna. De två kvinnorna på andra sidan kassorna var uppenbarligen strängt upptagna, den ena med en halvskakig förmodligen före-detta alkoholist och den andra med något slags administrativt arbete. Utan att vilja det kände jag en stark irritation och studsade mina ben upp och ner. Äntligen var det "puckelryggens" tur och han var då tvungen att förklara alla sina krämpor och beklaga priserna i ett antal minuter. Innan jag var klar på detta ställe var mitt tålamod slut. Varför får inte apotekskvinnorna datautbildning. Det är verkligen pekfingervalsen som gäller.

Sedan promenerade jag mina en och en halv timme som jag nu bestämt ska ske ofta, helst dagligen. Jag säger helst, eftersom jag inte vill göra mig själv onödigt besviken. Avund är en av de sju dödssynderna och jag har begått den idag. Min syster har inhandlat en splitterny digitalkamera av finaste kvalitet och jag dreglar, min egen känns genast uråldrig och passande på ett museum, endast ett år gammal. Suck, varför måste tekniken utvecklas så snabbt. Jag och min ekonomi hinner inte med...

Kvällen är ung och jag skulle vilja sysselsätta mig med något, men det blir antagligen något parti patiens, en bok och tidig kväll. Nice, imorgon är det ännu en arbetsdag och jag ska vila inför min förestående resa med min väldigt unga kollega som är min nya samåkningspartner, sedan min gamla har sagt upp sig. Hade lite information om sexuella trakasserier på arbetet idag, hoppas att jag inte faller under det åtalet. Mina skämt som ibland kan anses grova ur viss synpunkt, ska jag antagligen tona ner. Svårt dock att tona ner en personlighet som är grov i sin natur. Försöka duger!