sascha

Denna afton bestämde jag mig för en sen shoppingtur till den matbutik med de mest generösa öppettiderna i staden. Fann till min glädje en väninna sittande bakom kassan i de minst moderiktiga arbetskläderna ögat skådat. Stannade till för att konversera kring de senaste händelserna i livet och dryfta lite allmänt pladder. Fastnade dock i en halvtimme, lågmält pratande och ivrigt iakttagande av kunders matvaror. Det visar sig att människor köper enorma mängder godis i alla dess former, främst i lösvikt men allehanda chokladbitar passerade även kassan. Fick mig att må oerhört bra med mig själv då jag i stort sett aldrig köper godis, endast mat och bröd dock i en hel del mängder. Ska i framtiden frekvent besöka den lokala matbutiken för prao och spaning på konsumenter och deras val.

Vill även utlysa en tyst minut för min kaffepress som mött den hårda döden på grund av min oerhörda klantighet som gjort sig känd vida omkring. Det visar sig att man inte kan balansera en kaffepress gjord av glas på ett berg av disk.... Det var ett fint år vi fick tillsammans med många goda stunder. Jag sörjer!