sascha

Idag grät jag i duschen, inte lite diskret snyftande, utan hysteriskt skrikande. Ska snart förklara anledningen till detta sammanbrott. Bestämde mig nämligen idag för att färga om mitt hår, brukar göra det själv hemma för att spara de få kronor jag inbringar, till annat. Så som fest och sociala tillställningar, fika på stan samt snus, som är min bästa ovana. Nog om det, blandade ihop färgen, tog på mig plasthandskarna och började försiktigt smeta med färg-röran i håret. Efter att jag smetat och kletat i hela hårbottnen kommer jag till min förfäran på att jag glömt bort att håret måste vara vått innan. Sara i panik, försöker gnida in lite vatten i mitt redan sammansmetade hår, skvätte färg över hela badrummet och måste ha utgjort ett komisk syn.  Försökte lugna ner mig och satte mig framför datorn för att vänta ut tiden tills dess jag skulle skölja ur kemikalierna.

En vän ringer och vi dsikuterar sjukdomar och kroppsliga åkommor, som verkar ha blivit veckans samtalsämne. Mina tankar på mitt hår var som bortblåsta, tills jag förstrött kikar på klockan och inser att jag haft färgen i för länge, dubbelt så länge än vad som maximalt rekommenderas. I ren panik avslutar jag samtalet, rusar in i badrummet, slår på vägen stortån i tröskeln och dyker ner på golvet i smärta... Tar mitt förnuft till fånga och inser att jag hellre har ont i tån än är skallig. Skyndar mig ner i badkaret och duschar ur färgen, känner mig lugnare, masserar in efterbehandlingen i håret och brister ut i skönsång. Ska sedan reda ut mitt nyfärgade hår och drar med fingrarna genom håret och ser till min stora fasa att stora tussar lossnar i mina händer. Då grät Sara i förfäran....

Kan meddela att jag nu, efter ett antal borstningar inte längre lider av håravfall. Det verkar ha avtagit och både min mor och min syster intygar att det inte är kala fläckar på mitt huvud. Känner mig lugnare och mer fridfull, men vet inte om jag ämnar fortsätta min egen hemmasalong. Kan låta ytligt, men tror att min känsla av kvinnlighet skulle försvinna med mitt hår.

Den hormonstinna grannen som lånade en mejsel av mig igår, endast iförd byxor med med bar överkropp, verkar ha fest ikväll. Basens dunkade letar sig igenom min vardagsrumsvägg och lockar. Önskar att jag kunde spela musik, högt och utan förbehåll, men vågar ej detta då jag avser bo kvar här ett tag till. Min syster är på väg ut med sitt arbete på middag och fri dryck! Avundsjuk är jag en aning! Vill också ha ett avancerat socialt liv, men lär få nöja mig med mitt eget sällskap ikväll.